Favoriter i repris - eller hur man gör ren och smörjer upp en stickmaskin

Efter en ingående diskussion med Niclas i symaskins-butiken i Kinna så började jag rengöra Favorit d.ä.

Som rengöringsmedel gick att använda T-Röd eller fotogen. Fördelen med T-Röd är att när spriten dunstat så luktar det inte längre emedan fotogenlukten sitter i ett tag.

Tunn smörjolja, typ symaskinsolja, visade sig inte vara helt lätt att få tag på. Niclas talade om att alla maskiner idag är självsmörjande så det behövs inte någon olja längre. Han hade dock pyttesmå tuber om 4 ml a 15 kr. Köpte fyra stycken för säkerhetsskull.

Lite redskap behöver man också typ skruvmejsel, tandborste, grov konstnärspensel, svamp och (visade det sig) en borrmaskin. Och minst en rulle hushållspapper samt skyddande tidningar som underlägg.

Började med att skruva isär hela maskinen (hade ju redan plockat ut alla 61 nålarna som fanns i den). Det blev en hel del delar och skruvar. Dessa förpassades till en gammal pepparkaksburk (re-use?)som blev fylld av en liter Röd-T. Niclas sa lägg i blöt och skaka försiktigt.


Det var riktigt spännande att följa hur Röd-T timma efter timma blev allt mer grumlig och brungrön!!! Efter sex timmar beslöt jag att delarna hade legat tillräckligt länge i blöt och började försiktigt borsta av dom med en konstnärspensel av svinborst.

Nålarna fick ligga i blöt i 24 timmar!



Rödspriten vart nästan svart och nålarna blev blanka och fina. Blev glad när jag insåg att all den gamla smörjningen, smutsen och fibrerna från garnet faktiskt lossade helt snällt.

La de renborstade delarna på en tidning för att torka. Det blev förvånandsvärt få delar. Undrar om jag får ihop allt på rätt sätt? Vi får väl se. Har ju tagit foton på hur Favoriten såg ut innan så det blir nog inga problem.

Nålbottnen blev också väldigt ren och fin. Till vänster ser man överdelen av den med nålarna satta från innersta positionen ända ut till yttersta positionen.

På denna gamla Favorit finns inget serienr instämplat vid den röda pricken. På den något yngre Favoriten står serienr instämplat på alla delarna!

Både undersidan och översidan av locket blev väldigt rena och man börjar förstå vad det egentligen är som sker när man stickar på maskinen.

Undersidans spår skvallrar om hur nålarna rör sig inne i maskinen och hur de tre smådelarna styr in- och utskjutningen av nålarna.

Till vänster ser man kilen på undersidan som antingen bildar ett cirkelspår runt ytterkanten när den står i stängt läge eller bildar ett vinkelspår inåt så att nålarna kan sticka. Det finns ett läge för lätt och ett för hård stickning.

Den lilla fjädern och styrstålet med sitt fastsättnings bleck matar ut nålarna från det innersta spåret där icke arbetande nålar förvaras.

I den röda ovalen på lockets översida kan man se de inslagna markeringarna för stängd (S), lätt (L) och hård (H) stickning.

På denna gamla Favorits ovansida är bokstäverna inristade för hand = inknackade med ett antal små punkter. Inga stålpunshar med färdiga bokstäver har använts här! På den något yngre har man dock använt stålpunsharna = ett rejält slag och bokstaven var klar.

Tja, nu var alla delarna rengjorda och avtorkade. Återstod bara att smörja precis allting.

Blev sedan konfunderad. Vad var det som löste "skiten" - alkoholen eller någon tillsats? Om det var alkoholen i Röd-T så dunstar ju den och det är helt OK att återinfetta delarna med olja. MEN om det är någon tillsats så kanske återinfettningen inte lyckas! Konsulterade husse - "har ingen aning - prova"!

Provade och tack och lov fungerade det med enbart avdunstning av alkoholen!!!

Återinstallerade alla delar och kom på en hel del under tiden om HUR maskinen faktiskt fungerar mekaniskt.

Inte ett ord i de fyra olika upplagor av instruktionsboken som jag lyckats komma över - MEN jag kommer att lägga ut en hel del förklaringar efter hand som jag lyckats klura ut "allting"!!!

Och så här ren och fin blev Favoriten d.ä. (Den till vänster).

Kommer också att berätta om skillnaderna mellan mina båda Favoriter anno 191x och 1916 lite längre fram.

Har börjat provsticka och det går sakta så det kommer mer om det äventyret längre fram. Under tiden hoppas jag att bilderna ovan säger "mer än tusen ord"

kram Ann och Beppe som fnyser åt spritlukten