onsdag 28 januari 2009

Vad är vi för sorts får i Hulta?

Har fått frågan från en av er läsare och här kommer vad jag vet om "rasen".

Jag har pratat med uppfödaren till våra 3 första flickor ett flertal gånger, vår numera avlidne fårguru i Fåravelsföreningen Arvid Carlsson, Ramsholmen, Örby i Marks kommun. Han var en man som var mycket aktiv inom fåravelsföreningen och han är välkänd i fårkretsar runt om i landet.

Enligt honom var det från början "lantrasfår", dvs korsningar med kortsvansade får från bygden, som han började med. Han köpte tidigt in ett gäng friskt blod från västkusten som var ättlingar till de Dala-päls får som tillsammans med inköpta bruna Spelsaubaggar blev grunden till Ryafåren.

Är du intresserad av vem, när och hur ryafåren "blev till" så kan du läsa mer på hemsidan om Lövöns ryafår http://www.bystan.se/far.htm där det finns en slatt av den ursprungliga flocken kvar - alltså avlägsna släktingar till mina får!!

Arvid drev ett projekt med att ta fram bruna (naturfärgade) får och korsade in fler Spelsau, som han hämtade i Norge, lite gotlandsfår och jag vill minnas att det även förekom en gutebagge.

Förutom att få tillbaka våra ursprungliga gammaldags fårfärger så hade han som mål att få fram ett mindre djur med god slaktkropp (16-24 kg på 7 månader), bra finfibrig ull samt fina pälsskinn av såväl lamm som äldre djur.

Idag vet jag inte om någon mer som har får vilka är födda hos Arvid, vet bara att en del fårbekantar har får med en liten del blod från Arvid. Skulle det finnas någon ute i nätet som har gamla "renrasiga Arvid Carlssons får" vore jag jätteglad för kontakt och avelssamarbete. För de får Arvid fått fram är väl värda att bevara. Kan även tänka mig får med 50 % "Arvids blod" också!

Har också haft besök av den före detta djurskyddsinspektören i Borås, som numera bor här i Mark. Vi har haft en diskussion om att det vore synd att ingen tagit tag i Arvids avelsarbete och fortsatt. Bägge två anser vi att hans resultat är mycket väl värt att bevara!!! Så återigen finns det fler "Arvid Carlssons får" där ute så tag kontakt för samarbete!!!

Återkommer med presentation av våra djur längre fram.

Beppes matte

tisdag 27 januari 2009

Fåren i Hulta - vad har vi dom för?

Mina får kom som 50-års present 2001 i december. Jag väver och spinner och vi tyckte att det vore kul med egna får som gav ull så att man kunde ha hela tillverkningskedjan ull - vävnad/plagg. Vi hade planerat att köpa får 2002 men så blev hösten 01 väldigt tråkig för min bröstcancer kom tillbaka. Min man tyckte att jag behövde uppmuntran.

Först kom det tre flickor som var födda hos Arvid Karlsson i Ramsholmen Örby. Sedan köptes ytterligare 2 flickor från Sätila och 1 flicka från Hyssna i januari 2002.

Fyra flickor var dräktiga och vi fick 7 lamm det året. Flickorna lammade med ca 2 veckors mellanrum med början i mars. Och jag tillbringade mycket tid hos fåren. Satt och pratade med dom och njöt av lugnet.

Från den ursprungliga flocken är det bara Gittan och Ulla kvar. Bettan som är mor till Beppe dog 2007 väldigt hastigt dagen efter hon lammat. Dessa tre var från Arvid. De övriga har av olika anledningar fallit ifrån. Fast jag har kvar en sondotter, Elvira, till ett av Sätilafåren.

Ullas dotter från 2002 finns kvar och heter Ella från 2007 har hon Berta och 2008 har hon Alva. Gittan har två döttrar kvar Lilla Määh, Elvira samt dotterdottern Nella. Fick en vit gammal flicka som också var född hos Arvid för två år sedan som inte finns kvar längre men som lämnat Paula och har en dotter som heter Shauna (efter Shaun the sheep och döpt av tvåbeningen Alva).

När det gäller våra baggar så är Berta är mor till Hälgesson, Lasse liten kommer från en Värmlandsfår flock borta i Hyssna och Beppe är som sagt som till Bettan.

Så som flocken idag ser ut så har alla fåren, utom Elvira efter Elvis (vars mor kom från Sätila) och Lasse liten från Hyssna, enbart rent blod från Arvid. Om nu någon av er läsare också har får enbart härstammandes från Arvid så vore jag glad att få höra av en.

Ullen är mycket glansig och finfibrig samt har en hel del krus dock ej så många som finullsfåren. Industrin kallar denna typ av ull för gobelängull.

Ullen är ypperlig att kamma, karda och ganska lättutredd ca 12-16 cm lång. Har dock en flicka med en jobbig ull som påminner om mohair och som efter mycket jobb blir en helt fantastisk len, mjuk och silverglansig ull/garn - verkligen värt besväret.

En annan variant är Elviras ull för på Elvis sida fanns texel-leicester-gotlandsfår. Elvira har extremt lång ull i en glansig vitsilvrig färg ca 15-25 cm lång.

Med de här angivna längderna så förstår ni kanske att jag bara klipper var 8-12 månad. Är lite justerad så vi brukar börja i mitten av mars och klippa 2 i veckan tills hela flocken är färdigklippt.

Vi håller ett lågt antal lamm varje år, dvs enbart några flickor får gå med baggarna på senhösten. Vi tycker att det räcker med möjlighet till rekrytering och att ha eget kött i frysboxen. Detta ger också lite fina skinn att sända iväg för beredning.

Man kan gott säga att min rehabiliteringsflock mycket gott fyller sin uppgift, dom delar med sig av sitt liv och tar även hand om mig. Och jag har massor med ull till allt möjligt skojigt!!! Dessutom har jag fått en massa nya kompisar med spinning och ull och kurser och... Tack allihop!!! För ni ger mig så mycket inspiration.

Beppes matte


Ett roligt snickeri projekt

I slutet av våren 2008 ropade vi in en intressant
bok på Tradera som handlar om flätningstekniker a la typ Japan. Heter Maru Dai.


I boken beskrevs hur man bygger ett par olika versioner av flätställning. Sagt och gjort material fixades fram - bitar från plywood och reglar som blivit över samt iväg till Skene Järn och handla in rundstav i två olika diametrar.

Rita, ändra, såga, borra och till slut fixa en slipskiva till svarven för att snabbare kunna slipa till alla attiraljerna.

Ner till Skene Järn och köpa tråd typ hårdare för att kunna böja till krokarna i toppen av spolarna.

Måste säga att krokarna var lite petiga att få ihop men nu är alla 24 gjorda. Skall bara borras små små hål CENTRERAT i toppändan. Sedan i med krokarna och kanske limma lite.

Alla spoltyngderna är slipade och tjockändorna är pluggade fast med 2 mm rundade cocktailpinnar.

Yepp, ställningen blev klar, spoltyngderna blev klara men vi har inte ännu sågat till brickan som håller ordning på trådarna. Figursågen är ännu inte uppackad så det får bli i vår.

Meanwhile så kan ni studera bilderna och är det någon som vill ha skisser att jobba efter kan ni hojta till.

Krokarna är gjorda av 40 mm långa mässingtråds bitar. Och som sagt man behöver 24 st.

Hade riktigt ont i händerna efter allt böjande och justerande.


Till vänster min Maru Dai so far. Och till höger bokens.
Har som sagt kvar att såga till flätplattan som skall hålla ordning på trådarna.

Siktar på att kunna inviga skapelsen i sommar. Har hittat en hel del kabeltvinnade mercicerade bomulls garner hos Erikshjälpen som jag tänkte prova med.

De band som visas i boken är så blanka och fina och verkar vara gjorda i siden.


När jag nu ändå var i farten så så grovsnickrade jag fyra slyng tyngder till slyngtyngdsbands projektet.

Kommer tillbaka framgent och rapporterar hur det projektet avlöpte.

Beppe och tvåbeningen

PS Det här med att få text o bilder att snällt organisera sig på sidan är verkligen inte lätt när man bara har fyra klövar att ta till ;-)) DS

God fortsättning på det nya året!



Hej på er alla därute!

Ville bara önska god fortsättning på det nya året och hoppas det kommer att bli välfyllt med spännande ulliga aktiviteter.
Vi har lovat oss själva att komma igång med bloggandet i år och det kommer lite smått och gott om vad som hände 2008. Kan också finnas risk för äldre händelser tillsammans med vad som händer i år.
Beppe m fl