Mina får kom som 50-års present 2001 i december. Jag väver och spinner och vi tyckte att det vore kul med egna får som gav ull så att man kunde ha hela tillverkningskedjan ull - vävnad/plagg. Vi hade planerat att köpa får 2002 men så blev hösten 01 väldigt tråkig för min bröstcancer kom tillbaka. Min man tyckte att jag behövde uppmuntran.
Först kom det tre flickor som var födda hos Arvid Karlsson i Ramsholmen Örby. Sedan köptes ytterligare 2 flickor från Sätila och 1 flicka från Hyssna i januari 2002.
Fyra flickor var dräktiga och vi fick 7 lamm det året. Flickorna lammade med ca 2 veckors mellanrum med början i mars. Och jag tillbringade mycket tid hos fåren. Satt och pratade med dom och njöt av lugnet.
Från den ursprungliga flocken är det bara Gittan och Ulla kvar. Bettan som är mor till Beppe dog 2007 väldigt hastigt dagen efter hon lammat. Dessa tre var från Arvid. De övriga har av olika anledningar fallit ifrån. Fast jag har kvar en sondotter, Elvira, till ett av Sätilafåren.
Ullas dotter från 2002 finns kvar och heter Ella från 2007 har hon Berta och 2008 har hon Alva. Gittan har två döttrar kvar Lilla Määh, Elvira samt dotterdottern Nella. Fick en vit gammal flicka som också var född hos Arvid för två år sedan som inte finns kvar längre men som lämnat Paula och har en dotter som heter Shauna (efter Shaun the sheep och döpt av tvåbeningen Alva).
När det gäller våra baggar så är Berta är mor till Hälgesson, Lasse liten kommer från en Värmlandsfår flock borta i Hyssna och Beppe är som sagt som till Bettan.
Så som flocken idag ser ut så har alla fåren, utom Elvira efter Elvis (vars mor kom från Sätila) och Lasse liten från Hyssna, enbart rent blod från Arvid. Om nu någon av er läsare också har får enbart härstammandes från Arvid så vore jag glad att få höra av en.
Ullen är mycket glansig och finfibrig samt har en hel del krus dock ej så många som finullsfåren. Industrin kallar denna typ av ull för gobelängull.
Ullen är ypperlig att kamma, karda och ganska lättutredd ca 12-16 cm lång. Har dock en flicka med en jobbig ull som påminner om mohair och som efter mycket jobb blir en helt fantastisk len, mjuk och silverglansig ull/garn - verkligen värt besväret.
En annan variant är Elviras ull för på Elvis sida fanns texel-leicester-gotlandsfår. Elvira har extremt lång ull i en glansig vitsilvrig färg ca 15-25 cm lång.
Med de här angivna längderna så förstår ni kanske att jag bara klipper var 8-12 månad. Är lite justerad så vi brukar börja i mitten av mars och klippa 2 i veckan tills hela flocken är färdigklippt.
Vi håller ett lågt antal lamm varje år, dvs enbart några flickor får gå med baggarna på senhösten. Vi tycker att det räcker med möjlighet till rekrytering och att ha eget kött i frysboxen. Detta ger också lite fina skinn att sända iväg för beredning.
Man kan gott säga att min rehabiliteringsflock mycket gott fyller sin uppgift, dom delar med sig av sitt liv och tar även hand om mig. Och jag har massor med ull till allt möjligt skojigt!!! Dessutom har jag fått en massa nya kompisar med spinning och ull och kurser och... Tack allihop!!! För ni ger mig så mycket inspiration.
Beppes matte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar