Vad har hänt i Hulta sedan sist?

Hejsan igen! Nu må ni tro det har hänt en hel del i hagen sedan sist.

Lilla Mäh fick lammförlamning och höll på att dö för oss. Vår snälle veterinär kom på stubinen och sedan vart det rena sjukhuset i vår lagård. Tänk Lilla Mäh fick en filt att sova under! Och en flaska med dropp och sedan även sprutor. Och matte satt och höll huvudet högt för att hon skulle kunna slippa få ner vätska från magen i lungorna.

Nåväl, vi får knödde oss in och sympatiserade med vår kompis och tröstade matte. Till och med lamorna stod i dörröppningen och hummade tröstande.

Strax innan midnatt så kunde Lilla Mäh hålla huvudet uppe alldeles själv. DÅ fick hon godis på flaska - en rejäl dos varmt sockervatten med mineraler, salter och finmalet havremjöl. Hon åt girigt och sedan somnade hon gott. Matte var ute och lyfte i henne ett par gånger och matade på. Mäh blev en aning piggare för varje gång.  Några dagar senare med allt tjockare gröt och kalksprutor så kunde hon äta alldeles själv och resa sig helt själv och nu är hon sitt gamla jag igen.

Matte skulle plocka bort en pinne i Idas klöv i onsdags. Hon fick tag på mycket skygga och försiktiga Ida och det tyckte Ida inte om så hon gjorde ett krumsprång så att både matte och hon själv dröste i backen.

Matte slog sig rejält i hela korsryggen men lyckades få bort pinnen! Så nu har vi en rejält justerad matte! Hon säger att det gör jätteont! Så vi har beslutat att vara jättesnälla ett tag.

Inte nog med att matte drattade på öronen i onsdags. Hon gjorde en ny vurpa i torsdags för hon trasslade in sig i ett lossnat staket. Det var så att Heffe är nyfiken och hade fått av haspen till ledet borta vid lagårn och nyfikna lamor går då ut! När sedan matte och Emma kom ut för att mata oss så rusar Emma iväg uppåt skogen för att "hämta(?)" lamorna. Ett stort brak följt av av ett mindre brak och så vart Emma och lamorna långt uppe i kullen UTANFÖR staketet.

Förtvivlad matte körde in oss får med mat och stängde lagårdsdörren. Fick kallat tillbaka Emma och stängt in henne i huset samtidigt som mathinken fylldes på. Sedan skyndade matte så gott det gick upp i kullen på lama jakt.  Kom, kom, kom lamorna hördes över nejden flera gånger. Dödstyst i övrigt och vi väntade spänt på att dom där lamorna skulle svara - för det brukar dom göra när hon ropar på dom!

Till slut vände matte tillbaka helt förtvivlad - såg lamor på rymmen som inte gick att fånga. Hon genade tillbaka samma väg som Emma och lamorna rusat iväg. Tänkte inte så mycket så det bar sig inte bättre att hon trampade i det nerrivna fårstängslet och fastnade. Ett tjut och en duns hörde vi och sedan en ledsen matte. Lamorna, ja dom hade redan kommit hem och hummade högt här utanför lagårn. Till och med matte hörde dom och blev mycket gladare på en gång och lyckades trassla sig loss.

Husse kom hem och möttes av en halvgråtande matte och fick hjälpa till att laga haspen och förstärka ledet med massor av lastpallar. Så nu får dom gå runt via ingången vid soptunnan - i allafall tills det går att stolpa ner ett par stolpar till ett rejälare stänge.

Efter all uppståndelse så åkte matte hem till sin bästis i Upphärad. Dom "gjorde" loppisar och sedan när matte kom hem så drabbade Montezumas hämnd henne. Nu är hon både skadad i ryggen, ett knä och har varit magsjuk i snart 4 dagar.

Och nu är vi framme vid vad som hände idag!  MEN det blir en helt egen berättelse!
Kram Beppe