Flickorna i Hulta

Dagens överraskande och stora händelse

2011-03-25T16:17:00.000+01:00

Idag hände det något helt fantastiskt!!!

När matte kom ut så kom alla fåren rusande och skulle ha godis. Heffe kom stormande ner från "högsta punkten". MEN Alba kom inte.

Matte ropade och lockade men Alba vill inte komma så matte blev lite orolig och trodde eventuellt att hon satt fast. Tittade närmare och såg något vitt som låg mellan frambenen.

Plötsligt höjde sig en ormliknande liten hals med ett pyttelitet huvud på upp från det där vita.

Häpen tystnad och sedan rusade matte in till husse. Grattis "morfar"!!!

??? Är det Ulla eller Lilla Mäh? Nä, det är Alba!!! Husse trodde matte skojade med honom. Men till slut fick hon med både honom och havrehinken ut. Och där låg en liten liten lama!!!

Hur har det här gått till undrade husse??? Ingen aning svarade matte och alla vi får som stod en liten bit därifrån i en halvcirkel undrade också.

Matte gick sakta fram mot undret och Alba tyckte hon var lite väl närgången så hon la öronen bakåt och höjde svansen. "Det är min baby - kom inte närmare". Matte svarade med att böja sig ner och försiktigt skjuta fram foderhinken i gåva.

Alba sänkte nådigt ner huvudet, luktade och lät sig sedan väl smaka! Matte lutade sig lite längre ner och kikade under Albas hals. Fölet verkar vara helvitt utom i huvudet där det bär ljust kolafärgat.

Under tiden hade morbror Heffe fattat att det var mer mat på gång! Knödde sig fram och dök också ner i hinken. Dom här syskonen delar på allt - till och med hink!!!

Matte flyttade hinken för att se bättre och då gick både Heffe och Alba iväg en bit. Matte passade på att försiktigt plocka bort torkade delar av foster-hinnan som satt kvar och prata med fölet. Oh, så mjuk päls.

Alba kom tillbaka med öronen fram och ville ha tillbaka sin unge. Vilket hon fick ihop med en massa beröm. Sedan gick alla vi andra försiktigt därifrån.

Vi har nu sett att ungen varit uppe på benen och även fått sett att den diar. Nu gäller det verkligen att läsa ikapp i mattes nyinförskaffade "lama-bibel" och den där "likställda kompassen".

Dagens stora projekt blir väl att titta till dom lite då och då och hoppas att Liten höjer svansen så att man får se vilken sort det är!

Spännande dagsutsikter alltså!!! Kram Beppe

Vad har hänt i Hulta sedan sist?

2011-03-25T14:01:00.001+01:00

Hejsan igen! Nu må ni tro det har hänt en hel del i hagen sedan sist.

Lilla Mäh fick lammförlamning och höll på att dö för oss. Vår snälle veterinär kom på stubinen och sedan vart det rena sjukhuset i vår lagård. Tänk Lilla Mäh fick en filt att sova under! Och en flaska med dropp och sedan även sprutor. Och matte satt och höll huvudet högt för att hon skulle kunna slippa få ner vätska från magen i lungorna.

Nåväl, vi får knödde oss in och sympatiserade med vår kompis och tröstade matte. Till och med lamorna stod i dörröppningen och hummade tröstande.

Strax innan midnatt så kunde Lilla Mäh hålla huvudet uppe alldeles själv. DÅ fick hon godis på flaska - en rejäl dos varmt sockervatten med mineraler, salter och finmalet havremjöl. Hon åt girigt och sedan somnade hon gott. Matte var ute och lyfte i henne ett par gånger och matade på. Mäh blev en aning piggare för varje gång. Några dagar senare med allt tjockare gröt och kalksprutor så kunde hon äta alldeles själv och resa sig helt själv och nu är hon sitt gamla jag igen.

Matte skulle plocka bort en pinne i Idas klöv i onsdags. Hon fick tag på mycket skygga och försiktiga Ida och det tyckte Ida inte om så hon gjorde ett krumsprång så att både matte och hon själv dröste i backen.

Matte slog sig rejält i hela korsryggen men lyckades få bort pinnen! Så nu har vi en rejält justerad matte! Hon säger att det gör jätteont! Så vi har beslutat att vara jättesnälla ett tag.

Inte nog med att matte drattade på öronen i onsdags. Hon gjorde en ny vurpa i torsdags för hon trasslade in sig i ett lossnat staket. Det var så att Heffe är nyfiken och hade fått av haspen till ledet borta vid lagårn och nyfikna lamor går då ut! När sedan matte och Emma kom ut för att mata oss så rusar Emma iväg uppåt skogen för att "hämta(?)" lamorna. Ett stort brak följt av av ett mindre brak och så vart Emma och lamorna långt uppe i kullen UTANFÖR staketet.

Förtvivlad matte körde in oss får med mat och stängde lagårdsdörren. Fick kallat tillbaka Emma och stängt in henne i huset samtidigt som mathinken fylldes på. Sedan skyndade matte så gott det gick upp i kullen på lama jakt. Kom, kom, kom lamorna hördes över nejden flera gånger. Dödstyst i övrigt och vi väntade spänt på att dom där lamorna skulle svara - för det brukar dom göra när hon ropar på dom!

Till slut vände matte tillbaka helt förtvivlad - såg lamor på rymmen som inte gick att fånga. Hon genade tillbaka samma väg som Emma och lamorna rusat iväg. Tänkte inte så mycket så det bar sig inte bättre att hon trampade i det nerrivna fårstängslet och fastnade. Ett tjut och en duns hörde vi och sedan en ledsen matte. Lamorna, ja dom hade redan kommit hem och hummade högt här utanför lagårn. Till och med matte hörde dom och blev mycket gladare på en gång och lyckades trassla sig loss.

Husse kom hem och möttes av en halvgråtande matte och fick hjälpa till att laga haspen och förstärka ledet med massor av lastpallar. Så nu får dom gå runt via ingången vid soptunnan - i allafall tills det går att stolpa ner ett par stolpar till ett rejälare stänge.

Efter all uppståndelse så åkte matte hem till sin bästis i Upphärad. Dom "gjorde" loppisar och sedan när matte kom hem så drabbade Montezumas hämnd henne. Nu är hon både skadad i ryggen, ett knä och har varit magsjuk i snart 4 dagar.

Och nu är vi framme vid vad som hände idag! MEN det blir en helt egen berättelse!
Kram Beppe

Lamorna i Hulta

2011-03-09T17:01:00.001+01:00

Nu har vi "lama"-djur här i Hulta!!! En av varje sort. Stoet är två år och hingsten är ett år. Det är mycket försiktiga och vaksamma djur, men snälla.

De är mycket elegant byggda och har en lång hals som gör att dom har bra överblick över omgivningen. Man kan jämföra dom med giraffer och strutsar vilka utnyttjas av mer korthalsade betande djurslag som vakter! När dessa "vakter" varnar/larmar så flyr gräsätarna. Det är detta man
utnyttjar genom att låta lamor gå med får!

Vårt 2-åriga lamasto heter Alba och är nästa helt vit. Hon har en bred orangebrun båge på varje sida om huvudet. Bågen går från öronbasen neråt och följer ganaschen en liten bit. Hennes pappa, Sebastian, är också vit med fläckar på bägge sidorna av huvudet. Mamman är mörkt svartbrun med bläs.

Vår 1-åriga lamahingst heter Heffe Klumpen, Yepp efter heffaklumpen i Nalle Puh (som båda våra tvåbeningar gillar) samt att chef/ledare på spanska uttalas (h)effe.

Dom är helsyskon. Heffe kommer att bli kastrerad längre fram för vi vill inte ha "lamaavel" bara "ull-leverantörer".

Varför vill man då ha lamor och hur hittar man sådana djur? Jo, matte läste redan som ung alla reseskildringar om Sydamerika.

Allt ifrån indianerna i Amazonas och inkas i Peru samt om djurliv i hela Sydamerika ända från Eldslandet till Mexico. Och förälskade sig i dom där som kallades lamor!

Matte sysslar också med textilt hantverk, spinner, väver, färgar osv. i mån av ork. Därför finns här f n 10 st får som försörjer hantverket med fiber-material. Och även en del kompisar som sysslar med ull. Hon jobbade/höll på med hästar i 30 år tills sjukdom och operationer gjorde att armstyrkan inte klarade detta mer.

Här var det djurlöst och tomt på utsidan i två år sedan klarade dom sig inte utan vi (fåren) införskaffades. Husse är numera pensionär sedan 7-8 år så nu har matte "extra" armar som hjälper till.

Nåväl, matte har i ett par års tid funderat på alpackor för det är ju "små-lamadjur" och dom finns ju numera att tillgå här i Sverige. Men dom är jättedyra och sjuklönen låg. Sedan upptäckte matte att det FINNS riktiga lamor i Svea rike! OCH då kostar dom inte riktigt lika mycket!!! En "billig" alpacka motsvarar i pris 2-3 lamor. OCH det var ju lamor matte egentligen ville ha!!! Och dom kan man ju också spinna av!!!

Nä, här skall det inte vara enstaka djur utan skall man köpa in något så skall dom i alla fall vara två! Matte kollade Blocket m fl annonsställen och nu för en månad sedan dök det upp ett ställe med två lamor till salu!

Matte ringde och talade om att vi väldigt gärna ville ha just två lamor och undrade om vi kunde komma överens. Vi får höll alla våra 40 st klövar. Och se det gick nog att prata ihop sig.

I fredags vart dom iväg och kollade in lamorna och DOM kom med hem!!! Så nu är vi lamaägare!!! Transporten från Skåne gick helt perfekt. Matte talade om att "dom där nere" sagt att lamor la sig ner och var lugna att transportera - Och det stämde!!!

Redan när dom kom hem på fredagskvällen så stog det nyfikna grannar och väntade. Så dom fick hjälp att lasta av dom där lamorna. Först hände ingenting för lamorna gick längst in i släpet och sedan fick matte smyga in och försöka få ut dom. Yepp, då kom dom fort ut vill jag säga! Alla vi får stod och tittade på och fick syn på något som liknade långbenta får med strutshalsar. Eller som lille Calle, 3,5 år, sa "men vilka konstiga kroppar dom har dom där hästfåren!"

I början var dom mycket blyga och smög omkring i hagen. Matte hade stängt in dom i lilla hagdelen utanför köksfönstret för att ha koll på dom!!!

Extra stängseltråd fixade dom i onsdags så nu är lilla hagen återställs med "hingststaketshöjd" 150 cm!!! På lördagen hjälpte vi matte att fästa på två rader tråd för att vi skulle kunna dela hela hagen med nykomlingarna.

Sedan i lördags har nog hela Hulta och några till varit och inspekterat hur lamor ser ut. Alba och Heffe smyger inte iväg och gömmer sig längre. Bilar, två- och fyrhjuliga motorcyklar,

joggare, hundar på promenad bryr dom sig inte längre om att gå undan för.

Dom står ibland nere vid vägen och kollar noga in vad som händer och ibland längst uppe i backen och vilar. I början sov dom nere vid skjulet, mellan stängslet och skjulet där maten serveras, men nu har dom bäddat upp var sin lega halvvägs upp i backen bakom lagårn.

Ringen längst upp finns det lamor i och ringen nere till höger deras vaktande hund Emma. Själv står matte längst nere vid den spännande vägen med ryggen mot staketet. Härlig kvällssol var det i lördags!

Mat, dom äter ALLT. Gillar inte pepparkakor ännu så dom får vi får i extra ranson!!! Toppen! Matte har lagt deras mat högt upp på en ståltunna - vilket är fusk för då kan inte vi får äta upp den! Sedan har dom lärt sig att komma på VÅRT lockrop: Kom kom flickkkkkorna! Och numera så luktar dom bägge två på mattes hand så hon är jättelycklig. Och vi får alla både hackad vitkål, morötter och äpplen i tillskott utöver havre, sojakross och torkat bröd. Idag fick vi även extra mineraler
och det gillade vi får och lamorna!!! Imorgon skall dom öppna
en ny höbal och då blir det fest!

Höet är allra godast nyuppackat!!! Fast det verkar som om lamor äter hö hela tiden oavsett om det är grovt eller fint. Heffe äter massor!!!

I fredags fick vi också hem ett par buntar långa stolpar. Matte säger att så fort det går att hägna in åkern framför huset så skall vi få en jättestor hage till!!! Och sedan skall dom hugga ur bland träden nere vid ån så vi skall få gnaga goa saftiga grenar. Undrar just om lamor gillar sådant eller om vi får ha
det godiset för oss själva?

Men nu närmaste tiden får vi koncentrera oss på att "tämja" lamorna, d v s enligt matte att vänja dom vid oss alla och att bli klappade, få dom att lyfta fötterna, få på sig grimmor, låta sig ledas samt slutmålet låta sig kammas så att matte får lamaull att provaspinna!

Tja, verkar bli en livad vår för matte har beställt en ny klippstol till oss och det blir att under några veckor klippa oss får också. Fast husse hjälper ju till också så det går nog bra i år också.

Du matte, den här nya editorn är precis lika dum som den gamla! Grejorna vill INTE placera sig där jag skriver! Nu tar jag och slutar för idag och så kan vi gå ut och gå med Emma.

Hej då allihop, Beppe med viss hjälp av matte

Textil-Eugenia del 2

2011-02-19T14:09:00.044+01:00

Nu har jag tittat, vänt och fundera på innehållet i lådan. Och kommit fram till att det mesta nog går att fundera ut funktion på.

Har fått en del tips! Tackar så mycket!

Och en hel del skratt har det blivit. Och förundran har varit stor över problemlösnings-förmågan hos någon av de tidigare ägarna.

Samtidigt har jag också fått ett nytt användningsområde för en sak gjord i ben som passar perfekt ihop med en liten, liten fin grej som låg inslagen i ett litet papper - tompapper trodde jag tills jag klämde på det!!!

Fast det får nog erkännas att det kanske inte är helt rätt MEN funktionsmässigt kan man nog använda grejorna på det sättet!

Det allra första jag gjorde var att plocka ur de rostiga "nålarna" ur själva bandgrinden.

La dom i en liten plastbytta och dränkte dom med Röd-T. Sedan är det bara att vänta i ca 1 vecka (=färdiga att åtgärdas så fort detta inlägg är klart).

Nålarna i sig själv är gjorda av ett rundstål där man sedan stansat ut ett hål mitt i.

Ändarna är plattslagna och de är ca 100 mm långa +/- 1 mm.

När nålarna kommit ur ramen så kom förklaringen till "den stora" respektive "den lilla" grinden som det stod om i beskrivningen.

Det var helt enkelt de två PAR av varianter av nålhållarskenor/ grindtandsremsor som tillhörde själva bandvävningsramen!

Den ena sortens grindtandningsremsor har plats för 80 nålar. Detta ger i sin tur plats för 80 + 81 = 161 trådar i grinden.

Den andra sortens grindtandningsremsor har plats för 58 nålar. Vilket ger plats för 58 + 59 = 117 trådar i grinden.

Den nedre högre remsan sätts i nedre delen av grinden och
motsvarande lägre remsan i överkanten. Den övre fixeras med hjälpav två omknytningar! Se bilden.

Alla nål- och sken-byten görs med monteringsvreden liggandes.

När hela grinden är fylld så läggs den tunna svarta trälisten i sitt spår och monteringsvreden ställs lodrätt. Härvid kläms nålarna fast!

Max vävbredd är 37 cm! men då behövs ett ganska grovt garn.
Proverna är gjorda i garn för stickor 3,5 - 4. Tunnare garn drar sig säkert ihop på precis samma sätt som i en "vanlig" bandgrind.

Under själva bandgrinds apparaten låg det ju "massor" med träprylar. Stor förundran om vad de alla skulle var till. Största frågan var nog ändå de åtta kapade korsettfjädrarna (!)
Systematiskt (ha!) började jag sortera upp alla "pinnarna".

En del var riktigt lätta att gruppera såsom de som hörde ihop med "varp-brickan/bommen".

Själva varpbrickan/bommen är tydligen den med alla hålen. Enligt beskrivningens bild (se detaljen här bredvid) så rullade man upp varpen runt denna. Detaljbilden 5.

Jag vill tycka mig se att man också använde en s k pådragningskäpp, här i form av ett platt spröt. Eller?

När varpen rullats upp på brickan så klämde man fast den mellan varpbrickan och brickan som ligger till höger. Detta gjorde man med hjälp av de två låstapparna som ligger ytterligare ett steg till höger. Detaljbilden 6.

Man skulle tydligen också lägga bricka nr 2 under snörningen till fästet. Detaljbilden 7b.

Och slutligen detaljbilden 8 visar att man lade ett (två?) skälspröt i varpen precis framför varpbrickan.

Till vänster en liten noteringslapp om olika vävnader. Vävt på denna bandgrind? Kanske.

Om vi nu går tillbaka till översiktsbilden på "pinnarna" så har vi några kvar.

Ytterligare en varpbricksdel verkar det finnas. Verkar vara "extra utrustning" då den är gjord av en bit trä med ett visst blått tryck kvar!
Kan ha varit den pådragningskäpp som använts tillsammans med varpbrickan.

De två hålen i den har samma placering om än något större i diameter, vilket tyder på att den använts mellan de två original varpbrickorna (annars skulle den säkert ha glidit ur låstapparna!)Nåväl, det visar sig säkert om den fungerar.

Sedan har vi två något fyrkantiga skälspröt/käppar? Därefter tre platta skälspröt och något som jag uppfattar som hjälpmedel vid mönster plockning. Har en liknande till min bandvävstol.

Tittar vi i vänsterkanten på bilden så ligger där ett spröt som är längre än alla de andra. Tror kanske det är ett spröt man rullade upp vävnaden på. Förklaring kommer längre ner.

Metallpinnen har jag inte ännu någon förklaring till. Kan vara en sticka som man fäste tygändans varptrådar runt innan man klämde fast varpen i bordshållaren. Kan också vara ett plockspröt för breda vävar. Eller?

Till höger om metallpinnen kommer då de åtta bitarna av korsettfjädrar. ??? Alla lika långa som varpstickan. Kan ha varit använt som spröt vid varpningen eller kanske som spröt vid tygupprullningen.

Tygupprullningen??? Yepp, står helt klart i beskrivningen hur man kan väva remsor a 3 m varp som sedan sys ihop till en filt! Står också att det skall vara 3 breda (full bredd) samt 2 smalare (står inte hur smala!).

Förutom alla dessa "pinnar" så fanns det också fyra stycke spröt med rörliga änddelar! Gamla tiders vävstolar hade i bland spröt med klack. Tror bandgrindsspröten kan ha använts på samma sätt.

Då de går att reglera breddmässigt så kanske de användes både när man varpade med tjockt garn- för att klämma ihop varpen INNANFÖR låspinnarna.

Och alternativt för att kunna "dra på" en smalare varp jämnt och fint. Vad tror ni?

Varja rörlig änddel är tillverkade i ett enda stycke som borrats och sedan filats upp ett passande spår till sin respektive spröt ända! (Tjockare spröt har ändar med tjockare hål - tunnare spröt med tunnare hål). Helt klart är dessa handgjorda!

Det fanns ju en "pinne" som var längre än alla andra. Den enda plats jag kunnat tänka mig (förutom som ett vanligt något tjockt spröt) är att det är någon form av upplindnings-verktyg för själva tyget.

Tittar man på fästet, som skall skruvas fast i ett bord eller dylikt, så ser man att i toppen på spännskruvarna så finns ett "precis" lagom stort uttag för en sådan här "pinne"!

Hittar ingen annan funktion för dessa "uttag" och som jag skrev här ovan så finns det beskrivet hur man väver långa remsor för att sy ihop till en filt! Även andra större saker som draperier, kuddar och annat för hemmiljön finns föreslaget.

Tittar vi sedan lite noggrannare på en detalj av bilden i beskrivningen så finner vi lite detaljer att lägga på minnet.

På bilden (1) är urtaget i den vänstra spännskruven inringat.Bildens Eugenia har bara tu-delad klämmapparat. Den i min lådan är tre-delad!
Man ser (2) tydligt att man lagt i två spröt i tygändan för att hålla ut varpen.

Eventuellt är det (3) två mönsterspröt som fått sitta kvar.
Varpen verkar (4) bara vara fastklämd utan fram-knytning. Eventuellt kan den där stålpinnen vara fäst i denna ända?

Slutligen, så här skall man sitta för att korrekt kunna arbeta med Bandgrinds väven Eugenia!!! Enligt medföljande beskrivning.

Kommer tillbaka med mer info från varpning, uppsättning och vävning lite längre fram. Till dess
Kram från Beppe o Ann

Textil-Eugenia

2011-02-12T13:46:00.037+01:00

Var på Erikshjälpen i Skene idag och gjord lite loppis-fynd.

Hittade lite knypplingsmönster jag inte hade (tror jag - har inte kollat ännu) samt en påse hemsvarvade knyppelpinnar i något sorts blånat träslag.

Dessutom en stor hemlig trälåda märkt med Ystads Sockerbolag som fått ett hemmagjort lock med knopp.

Inuti lådan hittade jag en grov bandgrind med tillhörande bordsfäste samt en "himla" massa tillbehör.

Där fanns många stickor för inslag och en sorts "kläm-varpboms-sats". Hälften får jag nog lista ut själv vad de
skall vara till.

En gammal handledning på tyska och en handledning och mönsteranvisning på danska fanns också med.

Bägge märkta med Sara Wiborg 1891 den tyska dessutom med Solberga.

Undrar just var bandgrinden kommer ifrån - tysk+dansk+Solberga+Ystad???

I lådan fanns också en liten vitröd vävnad i mycket grovt garn samt en lång teknik provvävnad i röd vitt garn samt en liten
lapp med spretig
text ..skånska...".

Nåväl samtliga vävrör är gjorda i metall och har lite rostangrepp så de kommer att restaureras innan provvävning.

Med följde också ett par extra fäste för vävrör dimensionen något tätare. Kanske har det funnits en omgång finare vävrör för finare vävnader?

Undrar just om det finns någon annan där ute som har en likadan Textil-Eugenia??? Hör i så fall av er och berätta lite om hur man drar på varpen.

Kramis från Ann o Beppe

Sista chansen innan nästa år!!!

2010-12-31T20:22:00.011+01:00

Yepp, jag har varit urursel på att datera upp denna blogg!!! Har haft mycket annat roligt för mig så energin har inte räckt till speciellt mycket annat är spinning, resa, umgås med bästa kompisen, delta i en del roliga aktiviteter som stickcafé, konstföreläsningar osv.

Bestämde väldigt tidigt att i år (2010) skulle jag verkligen göra det JAG tyckte var roligt i första hand. Missförstå mig inte att skriva blogg är inte tråkigt - men tar mycket tid, tid som jag nu gjort annat på.

Nåväl, nyårslöfte inför 2011 är att skriva lite mer om vad som händer och att ge en tillbaka blick på en del av de roliga aktiviteterna jag gjorde 2010. Och förstås lite om de aktiviteter som inträffar 2011.

Så länge kan ni kolla in Jul o Nyårs kortet.

Stor varm kram på Er!!!
Vi hörs,
Ann

Tidsbrist???

2010-05-24T11:22:00.003+02:00

Hallelojsan igen,
Nu har tiden rusat ifrån mig och allt jag vill göra. Det har dock hänt en hel del i Hulta sedan sist. Vi har fått klippt alla fåren, vi har fått alla årets lamm, vi har varit på konstresa till Skåne, jag har varit på Camp PluckyFluff i Lillehammer (Norge) och grävlingen (husse) har snart grävt igenom och klippt fram vår fina trädgård. Kvar är "bara" resa till Tallin till helgen med SPF.

Mycket har fått stå över p g a den lilla ork jag har. T ex var vi och hämtade en stickmaskin nere i Hörby i Skåne. Den står nu och väntar på att bli ordentligt upptäckt. Kommer mer om den längre fram. Har massor av intressanta fibrer och filmer från Lillehammar att upptäcka och njuta av. Dessutom har jag varit ute på Ebay.UK och handlat massor av litteratur till nya stickmaskinen. Så här finns att göra minst hela sommaren.

Och så förstås, har den stora intentionen att uppdatera bloggen så nu är det STORA KETCHUP VARNINGEN!!!
Kram Ann

Ny bloggräknare - YESS!!!

2010-03-05T13:19:00.003+01:00

Den gamla bloggräknare hade nog dött så matte har fixat en ny från ett annat ställe. Visserligen lite väl liten men hon lovade kolla om det gick att få en större för fårögon.

Det nya stället heter BlogCounter och finns här om nu någon annan behöver fixa till sin blog.

Så nu är jag ett lyckligt får igen!!! Sprudiluttande hoppihejsanna kramar Beppe

Min besöksräknare har lagt av!!!

2010-03-05T12:14:00.003+01:00

Någon som kan tipsa mig om hur man "reparerar" sin besöksräknare???

Har hämtat hem en ny från Simplecounter men den fungerar precis lika dåligt så det måste vara något i min blog som blivit fel. Tacksam för tips för jag saknar den där lilla rackaren!

Det är så kul när man kan se att någon varit inne och tittat. Eftersom det bara är undertecknad bland fåren som klarar av Internetet så känns det pressande att inte kunna informera flickorna om hur mycket räknaren står på. Sista gången var det 3331 - kanske den inte kan räkna längre än till 3333???

kramar Beppe

PS Upptäckte att Simplecounter inte fungerar! Man kan inte välja teckenfärg eller bakgrundsfärg. Fler som "tappat" sin räknare??? Det kanske är så att dom upphört??? DS

Fårfärligt snökaos i våra hagar i slutet av februari

2010-03-03T19:33:00.026+01:00

De två sista veckorna i februari ramlade verkligen vintern ner över. Våra tak blev alldeles förskräckligt snöiga och husse fick skotta. Det var spännande ska ni tro. Men han klarade det!

Så blev det dagen efter och lika mycket snö ramlade ner igen och husse han skottade igen. Här ovan kan ni se hur tjock snölager det var på vårat skjul.

Jag låg och sov inne i skjulet när han började skotta och så yrvaket rusade jag upp och undrade vad som stod på! Här ser ni mig i dörröppningen något frågande inför allt oljud på taket ovanför.

Och här bredvid ser ni flickornas nyskottade tak. Även höförrådet fick sitt tak skottat innan husse "tog slut".

Nu hade vi jättemycket snö i hagarna och det är tur att vi är "husdjur" med egna hus. Det är mysigt att ligga i dörröppningen och idissla.

Matte vart runt och fotograferade och här kan ni se hur mycket vi hade att plöja oss fram i.

(Nä, vi har skottat själva runt skjulet och DÄR kan vi gå utan problem. Dessa bilder togs när vi följde med matte ut i den DJUPA snön. Dit matte går går vi också!!!)

Roliga snöhättor fick våra hösilage-balar och när vi mätte dom dan efter sista stora snöfallet så var "mössorna" hela 63 cm höga.

Det ni maten såg plötsligt ut
att vara 30 % mer!!!

Tänk mer mat att äta!!! Power for the sheeps!!!

Den enda som inte riktigt tyckte så mycket snö var kul var Emma. Hon hoppade som en känguru i snön men det hjälpte inte mycket - hon försvann ner i ett snöhål varje gång och skällde ynkligt på hjälp!!! På hundspråk sa hon att hon ville gå in i värmen i huset istället.

Fast ganska vackert var det ju också med all snön. Men det är riktigt skönt nu för nu har det börjat töa bort så nu är det bara ca 30 cm hårdpackad snö kvar.

kram Beppe

Favoriter i repris - eller hur man gör ren och smörjer upp en stickmaskin

2010-02-14T18:21:00.034+01:00

Efter en ingående diskussion med Niclas i symaskins-butiken i Kinna så började jag rengöra Favorit d.ä.

Som rengöringsmedel gick att använda T-Röd eller fotogen. Fördelen med T-Röd är att när spriten dunstat så luktar det inte längre emedan fotogenlukten sitter i ett tag.

Tunn smörjolja, typ symaskinsolja, visade sig inte vara helt lätt att få tag på. Niclas talade om att alla maskiner idag är självsmörjande så det behövs inte någon olja längre. Han hade dock pyttesmå tuber om 4 ml a 15 kr. Köpte fyra stycken för säkerhetsskull.

Lite redskap behöver man också typ skruvmejsel, tandborste, grov konstnärspensel, svamp och (visade det sig) en borrmaskin. Och minst en rulle hushållspapper samt skyddande tidningar som underlägg.

Började med att skruva isär hela maskinen (hade ju redan plockat ut alla 61 nålarna som fanns i den). Det blev en hel del delar och skruvar. Dessa förpassades till en gammal pepparkaksburk (re-use?)som blev fylld av en liter Röd-T. Niclas sa lägg i blöt och skaka försiktigt.

Det var riktigt spännande att följa hur Röd-T timma efter timma blev allt mer grumlig och brungrön!!! Efter sex timmar beslöt jag att delarna hade legat tillräckligt länge i blöt och började försiktigt borsta av dom med en konstnärspensel av svinborst.

Nålarna fick ligga i blöt i 24 timmar!

Rödspriten vart nästan svart och nålarna blev blanka och fina. Blev glad när jag insåg att all den gamla smörjningen, smutsen och fibrerna från garnet faktiskt lossade helt snällt.

La de renborstade delarna på en tidning för att torka. Det blev förvånandsvärt få delar. Undrar om jag får ihop allt på rätt sätt? Vi får väl se. Har ju tagit foton på hur Favoriten såg ut innan så det blir nog inga problem.

Nålbottnen blev också väldigt ren och fin. Till vänster ser man överdelen av den med nålarna satta från innersta positionen ända ut till yttersta positionen.

På denna gamla Favorit finns inget serienr instämplat vid den röda pricken. På den något yngre Favoriten står serienr instämplat på alla delarna!

Både undersidan och översidan av locket blev väldigt rena och man börjar förstå vad det egentligen är som sker när man stickar på maskinen.

Undersidans spår skvallrar om hur nålarna rör sig inne i maskinen och hur de tre smådelarna styr in- och utskjutningen av nålarna.

Till vänster ser man kilen på undersidan som antingen bildar ett cirkelspår runt ytterkanten när den står i stängt läge eller bildar ett vinkelspår inåt så att nålarna kan sticka. Det finns ett läge för lätt och ett för hård stickning.

Den lilla fjädern och styrstålet med sitt fastsättnings bleck matar ut nålarna från det innersta spåret där icke arbetande nålar förvaras.

I den röda ovalen på lockets översida kan man se de inslagna markeringarna för stängd (S), lätt (L) och hård (H) stickning.

På denna gamla Favorits ovansida är bokstäverna inristade för hand = inknackade med ett antal små punkter. Inga stålpunshar med färdiga bokstäver har använts här! På den något yngre har man dock använt stålpunsharna = ett rejält slag och bokstaven var klar.

Tja, nu var alla delarna rengjorda och avtorkade. Återstod bara att smörja precis allting.

Blev sedan konfunderad. Vad var det som löste "skiten" - alkoholen eller någon tillsats? Om det var alkoholen i Röd-T så dunstar ju den och det är helt OK att återinfetta delarna med olja. MEN om det är någon tillsats så kanske återinfettningen inte lyckas! Konsulterade husse - "har ingen aning - prova"!

Provade och tack och lov fungerade det med enbart avdunstning av alkoholen!!!

Återinstallerade alla delar och kom på en hel del under tiden om HUR maskinen faktiskt fungerar mekaniskt.

Inte ett ord i de fyra olika upplagor av instruktionsboken som jag lyckats komma över - MEN jag kommer att lägga ut en hel del förklaringar efter hand som jag lyckats klura ut "allting"!!!

Och så här ren och fin blev Favoriten d.ä. (Den till vänster).

Kommer också att berätta om skillnaderna mellan mina båda Favoriter anno 191x och 1916 lite längre fram.

Har börjat provsticka och det går sakta så det kommer mer om det äventyret längre fram. Under tiden hoppas jag att bilderna ovan säger "mer än tusen ord"

kram Ann och Beppe som fnyser åt spritlukten

Stickmaskinen Regina

2010-02-13T12:31:00.005+01:00

Har nu stickat ett tag och lärt mig massor!!! Bland annat att det gäller att hålla noga reda på i vilket av de fyra nållägena som man skall vara i när man korrigerar maskfel. Ja, jag erkänner att det är jag som brister i kunskap och att maskinen gör rätt. Men inte alltid!!!

Har upptäckt att en del av de små hopp och maskmissarna beror på att en platin (den fjädrande metallbiten mellan nålarna) är lite skadad, och kärvar lite trots smorning, och måste flyttas bort då den befinner sig mitt i nålbädden just nu. Har alltså vänt upp och ned på maskinen och sett hur dom är monterade. Skall bara repa lite mod och ork för det verkar bli en lite pillig erfarenhet.

Under tiden har jag flyttat stickområdet till vänster på bädden (använder ju bara 40 nålar av 181) och fortsätter sticka. Har hunnit till 3 rutan av längd nr 3 av 7. Här hände spännande saker! Plötsligt började maskinen sticka dubbelt så många maskor på 40 nålar och hälften av maskorna blev öglor på ovansidan!!! Gissa om jag blev konfunderad. Sedan började jag förstå vad som hade hänt.

Jag hade fått fel inställning på stickreglaget i högra sidan!!! Hamnat i läge för stickning med två bäddar!!! Vilket jag inte har. Men gärna skulle vilja ha!!! Jag började fundera lite, kanske man kan utnyttja detta felstickande till någon sorts mönsterstickning. Får nog kolla längre fram.

Har liksom inte tillräckligt med ork så jag får prioritera hårt bland alla spännande saker jag vill göra, men som min kropp inte orkar hänga med på, och just nu har jag fått hem mina två strumpsticknings maskiner - de som var den utlösande faktorn till att börja maskinstickandet.

Yepp, jag har också flyttat undan lite spinnrockar och annat smått och gott i stökiga rummen. Målet är att göra om rummet till kombinerat gäst- och hantverksrum. Husse skall få hjälpa till att flytta runt lite möbler. Det står en liten bäddsoffa framför dörren till skåpet där den lilla flatbädds stickmaskinen befinner sig. Jag vet i alla fall var den befinner sig!!! Förhoppningsvis befinner sig instruktionsboken på samma ställe! Kommer nog fram om ca 1 - 2 veckor om orken inte tryter helt.
Kram Ann

Stickmaskin Favorit nr 1 har anlänt

2010-02-11T11:16:00.007+01:00

Igår dök hon upp!!! Mycket väl inpackad i en rödaktig trälåda med många tillhörande accessoarer. Det var en väl använd och väl skött gammal dam.

Vid test så upptäcktes att några nålar hade ramlat loss inne i maskinen så det första nya matten lärde sig var att plocka ur nålar!!! Det gjorde man genom ett hål uppe i locket (väl dolt under ett litet borttagbart lock!) och det var inte alldeles lätt. Hålet i sig var precis så stort att man INTE fick ner fingrarna i det. Antar att andra Favorit-mattar kommit på att en lång pincett är ett ypperligt verktyg när nålarna inte längre sitter i sina spår.

Som vanligt så fanns det inte någon närmare beskrivning av hur man skulle gå tillväga. Det enda som stod var att "nålarna plockas ut genom hålet i locket". Kom på alldeles själv att det enklaste sättet att få ut och i nålar var att pilla fram dom så att dom sticker ut ut maskinen precis så långt att man kan få tag i dom i krokändan. Sedan trycker man den ändan neråt och då vippar klack ändan upp ur hålet precis så mycket att man får tag i den. För att få ur nålen så drar man uppåt + bakåt och VIPS är nålen ute.

Det omvända gäller när man skall ha i en ny nål. Även att man skall ha tag i krokändan för annars är det svårt att få ner nålen i spåret i nålbottnen!!!

När nålarna var borttagna och återinsatta så provade jag funktionen. Det kom ett lågt surrande när man körde runt maskinen och alla nålarna gled snällt ut och in i maskinen, klockan klämtade på inställt antal varv (tog dock en stund att hitta markeringspilen där räkningen började - den var minimal!).

Eftersom det fattades 2 nålar så går det visserligen att sticka runt men det blir en "söm" (antar jag) där det inte finns nålar. Väntar nog med det tills nästa maskin hunnit hem (yepp, har en till på väg som verkar vara äldre och inte komplett men den kanske har lite nålar av samma sort). Då skall jag låna 2 nålar och försöka sticka mig ett par härliga sockar!!!

Lite senare idag skall jag prova att fram och tillbaka - om jag nu klarar av att trä tråden så att den stickar - skall jag försöka mig på att sticka en fyrkantslapp. Instruktionsboken är som sagt ganska intetsägande i allt utom själva instruktionerna hur sockar m m stickas i antal varv, ökningar och minskningar. Som tur är har jag en jättego kompis som samlat på sig lite nyare instruktionsböcker till Favoriter och där finns lite mer.

Tycker det är så spännande! Husse skakar på huvudet och undrar var jag skall placera den i huset. Ännu mer tittande och skakningar när han får klart för sig att det är YTTERLIGARE en stickmaskin på väg!!! Men som sagt planerna är att de skall monteras på mitt stora höj och sänkbara datorbord i "stökiga rummet". Det där rummet som jag håller på att röja lite försiktigt i (går inte fort med all nostalgin där inne).
kram Ann

Nya husdjur på gång!

2010-02-08T23:18:00.003+01:00

Nu äntligen har jag gjort slag i saken och anmält mig till biodlarkurs!!!

Det är ju så att vi med alla våra fruktträd och blommor och kryddor och annat smått och gott i trädgården har sett att det FINNS NÄSTAN INGA BIN ALLS längre!!! Inte heller hos grannarna eller nere på åkrarna eller i skogarna runt omkring.

En granne har haft bin förut men dom dog ut och han har lovat att hjälpa mig att komma igång. Har också många grejor till låns. Det är härligt med snälla goa grannar.

Vi har faktiskt funderat i ett par år tid och läst en hel del om bin så nu när Vuxenskolan i Kinna hade annons om biodlarkurs för en månad sedan så högg jag. Har redan klarat av andra kurssammankomsten ikväll - 10 st till att njuta av.

Upplägget är så att vi läser, diskuterar och får höra om hur gamla garvade biodlare fixar det mesta under dessa "teoretiska" 4 första gångerna och sedan skall vi praktiskt få greja med bin och bisamhällen borta på hembygdsgården Hönekulla i Hajom. Få erfarenhet av alla moment som ingår i bihanteringen. Allt under sträng kontroll av Marks Biodlarförenings handledning.

I år blir det nog inte någon egen honung för uppstart av nya samhällen sker tydligen en bit in på säsongen när nya drottningar föds och gamla svärmar iväg för att hitta nya lämpliga hem.

Men det är bra att övningsköra första säsongen så man vet vad man skall göra nästa år kanske alldeles själv.

kram Ann

Jag gillar maskiner - helst manuella!!!

2010-02-08T22:53:00.007+01:00

Nu har jag gjort det igen! Köpt en maskin! Nä, TVÅ st närmare bestämt. Strumpstickmaskiner bägge som förhoppningsvis skall kunna gå att få igång.

Den ena kommer från Vännäs och heter Favorit. Den har nu varit på väg med Schenker i snart en vecka och förväntas komma SNART! För övrigt är den likadan som den en kompis har.

Den andra har inget synligt namn ingraverat men verkar vara en mycket tidigare Favorit med vacker ornamentik på locket. Den kommer från Mora.

Finns det fler därute som har denna typ av strumpstickmaskin??? Tyckte jag såg på någon lista att någon blivit med en sådan här Favorit uppe i Örebro! Vore ju kul med kontakt.

För övrigt har vi den tidigare i bloggen nämnda Regina Royal I. Har sett någon annanstans att någon för länge sedan skrev om den på kanalen.org. Fast då hade den dubbelbädd. Tänk om man fick tag på en sådan!!! (Jag har ju lyckats börja sticka hyfsat på den jag har - men vore ju kul om man kunde sticka resår och rundstickning också).

Nåväl, ytterligare maskiner finns i samlingarna. Den ena är ett arvegods efter min mans gamla faster som stickade strumpor på den för en förläggare uppe i Sparsör. Har t o m sett hennes namn i boken på Textilmuseet i Borås. Boken i fråga var ett register från förläggaren över stickerskorna som var kontrakterade. Faster Josefina Karlsson, Skogshyddan, Hulta, Berghem var uppskriven som stickerska under flera flera år. Maskinen i fråga är en kort dubbelbädd av märket Persson. Maskinen blev servad och upputsad på Textilmuseet och det blev även inköpt en kopia av den ursprungliga instruktionsboken!

Den sista (?) stickmaskinen är en Persson dubbelbädd som är ganska lång och den hittade jag för flera år sedan på Rumänien insamlingen i Skene. Den var inlämnad av en gammal gammal dam som stickat tröjor till avsalu och som önskade att maskinen kom till någon som var intresserad av att använda den!

Håller nu på att röja ett rum för att få upp mina maskiner och börja lära mig sticka på dom allihop. Har under väntetiden spunnit massor med eget garn som skall användas till både sockar, tröjor och annat som går att sticka på maskin eller för hand.

Skall komma tillbaka så snart jag monterat upp allihop och tagit lite bilder.

kram Ann

Sticka på stickmaskin??? Blir det effektivare än att sticka för hand???

2010-02-06T12:54:00.017+01:00

Nu har jag gjort något jag skulle gjort för länge sedan - Jag har gått i närkamp med min ena gamla stickmaskin (den yngsta)!!! Kommer jag att få ångra mig även denna gång eller kommer jag att överlista vidundret??? Bered er på en följetong!

Har fått lust att prova den för länge sedan (2001) inköpta gamla stickmaskinen. Köpte den för 100 kr på hembygdsgårdens loppis i Berghem.
Trodde det var en Knittax men det visade sig vara en Regina Royal I och är troligen från slutet 60- till början 70-talet (Leverantören använder postnr och det genomfördes 1968 här i Sverige, för övrigt samma leverantör som Knittax hade!).

Nåväl, som tur har stickaren en instruktionsbok. Mycket bristfällig och mycket förvirrande skriven. (Tror det är en konstruktör som skrivit den då en hel del moment saknas eller står på fel ställen). Har läst den både på tvärsen och längden flera gånger och kommer ihåg att förra vändan (2001) fick jag inte till det utan stickaren förpassades in i förrådet.
Har nu sista veckan prövat olika garner och olika inställningar samt skrivit om stora delar av instruktionsboken SÅ NU börjar jag kunna sticka på den utan att det blir några större fel!!!

Den har något som kallas PLATINER och som, tror jag, ersätter spännare och tyngder för att det stickade skall matas fram korrekt. Se bilden nedan - det är dom där plåtgrejorna som sticker upp mellan nålarna. Någon som vet mer???

I vilket fall står det absolut ingenting om spännare och tyngder i instruktionsboken.

Men däremot en hel massa om var nålarna skall befinna sig i olika moment!!! Vilket jag har en förmåga att missa. Så ibland händer ingenting och ibland maskar eländet av alldeles av sig själv!!!

Mitt förstlingverk härovan lärde mig i alla fall att maskinen skall säga KLICK när den har stickat färdigt varvet INNAN man får föra släden tillbaka. Är man för snabb så får man en stor tillbaka loop på garnet! Se längst till vänster. Nedan ser ni nålbädden och platinerna.

Sedan är det lite olika struktur på samma garn vid stickning om man har Maskställaren på lägre resp högre siffra än angivna 8 (är det normal maskstorlek???).

Sedan står det pyttelite om att "maskväljaren ställes på 8". Maskväljaren i fråga har gradering 1 - 12. Ingenting om när/hur/varför man använder de lägre 1 -7 inställningarna resp de högre 9 - 12 inställningarna. Finns det någon därute som har/har stickat på denna modell som vet???

Dessutom kom jag på att om man lägger upp på varje nål (1-1) så blir maskorna väldigt täta. Lägger man upp på varannan nål (1-2) blir maskorna fördelade med ett större mellanrum som när man drar i sticket blir tätare med MYCKET STÖRRE maskor fast mindre brett!!! Samma erfarenhet blir det med upplägg på var tredje nål (1-3)! Då kan man säga att maskorna motsvarar storleken på 5 - 6 mm stickor!!!

Sedan var jag inte nöjd med garnledarens pinnhållare för garnet. Tyckte inte det fungerade enligt beskrivningen "inifrån nystanet" med den där stålpinnen mitt i!!! Här nedan ser ni före och efter Anns fundering!!! Gamla plastburkar för yoghurt kan vara riktigt bra ibland!

Garnet som skall passa är endast angivet i instruktionen som "ett nystan garn av god kvalitet, högst 3-trådigt, om möjligt nystat för stickning inifrån, vilket underlättar garntillförseln". Inte ett pip/exempel på antal m/g eller liknande!!!

En rolig detalj är att man stickar med avigsidan inom synfältet och med rätsidan gömd under stickningen. Är det alltid så???

Har provat olika garner, från sytråds tunnt till Raggi sockgarn, och funnit att det blir mycket olika resultat. Med de tunnaste garnerna blir resultatet mycket glest i även om man använder den lägsta maskväljar inställningen. Raggi å sin sida blir bra om man bara stickar på var 3:e/4:e nål. Då får man en kvalitet som påminner om handstickning med stickor nr 5!!! Finns det någon logik i detta???

Olika garner går olika bra att sticka med i förhållande till hur släta dom är eller om dom är dragna genom paraffin (står att man kan göra så i instruktionsboken -OCH det gör stor skillnad). Nu återstår bara att ta reda på hur man TVÄTTAR UR paraffinet??? Någon som vet???

Här nedan ser ni lite prover på mina erfarenheter med stickmaskinen sedan jag kom underfund med den.

Ett bra att ha verktyg är en linjal med markering om 10 cm! Då kan man jämföra olika inställningar. Garnet härovan är ett entrådig handspunnet sockgarn och passade alldeles perfekt!

Hobbe katt hade dragit fram ett garn från min bortglömda samling under sängen som visade sig passa perfekt till stickmaskinen. Alltså, återfann jag en guldgruva med garn som jag kunde använda.

Har nu börjat sticka på en rutig filt. Stickar den i längder om 12 rutor, varje ruta i storlek 40 m och 75 varv, och det verkar bli riktigt bra. Jaja, ett och annat stickfel och tappad maska som numera kan åtgärdas manuellt det får man räkna med.

Just nu är jag inne på grön/blå rutor men skall börja med en annan färgskala på rutorna och varva när jag virkar ihop filten. (Nä, inte 40 m utan 40 m(askor); Hihi!

Ooops! Nu var den grön-blå "ormen" färdig!!!

Ja, jag kommer nog tillbaka med mer info om hur det går längre fram. Men nu skall jag ta och gräva fram lite andra färger och sticka en stund.

Och en sista fundering för idag, krullar alltid stickade alster ihop sig???

kram Ann

Camp PluckyFluff i Lillehammer 8-9 maj 2010

2010-02-06T12:44:00.007+01:00

Tjolahopp tjolahej! Jag skall dit!!! Planerat att anlända på fredagen 7/5 och vara med på invigningen av Lexi Boegers utställning. Det planeras en hiskeligt stor garn"skulptur" med hennes egen händigt spunna garn ihop med bidrag från spinneskor runt om i världen. Varje bidrag har sin lilla lapp med namn på spinnerskan. Du kan läsa mer på Pluckyfluff 2010 SPINNVILT! sedan skall vi spinna, spinna, spinna... ...i dagarna två!!!

Det kommer att bli helt fantastiskt och det blir ca 30 personer på "lägret". Mer info hittar du på

Lexi Boegers hemsidor här och här.

Gissa om jag har stora förväntningar!!!!

Kram
Ann

Fåren i snön och förväntningarna på årets lamm

2010-02-06T12:28:00.009+01:00

I år har vi delat upp fåren i tre flockar. Detta för att vi ville prova vår lille Frank i aveln. Och för att vi inte ville ha mer än ett fåtal lamm i år.

Beppe och Lasse Liten går nere vid vägen och leker husdjur. D vs dom är inte ute mer än om det vankas godis!!! Grannarnas barn och barnbarn matar dom med äpplen och torkat bröd, även knäckebröd.

Dom trivs jättebra i sitt nya fina skjul som vi byggde i somras och fick alldeles ny fin inredning i i höstas. Var sin matkrubba, saltstenshållare, vitamin/mineral låda och en stor höhäck av smide. "Lyxhotell" mumlade grannen och log.

De fyra gammeltackorna och de fyra tacklammen från förra året har också fått ett likadant skjul i somras i hagen mellan vägen och huset. Dom har sin hösilagehäck utanför så dom ser man lite oftare. Men man ligger inomhus lika ofta som utomhus och idisslar.

Vår lille Frank och hans tre ungtackor (Paula, Berta och Alva) dom bor i lagården och är också mestadels "husdjur". Ligger ofta i dörröppningen och idisslar.

Förhoppningsvis är dom alla tre dräktiga så vi förväntar oss mellan 3 och 6 lamm i år. Fast vi kommer att få sen lammning i år då Frank inte blev släppt till tackorna förrän till Lucia.

Kram
Ann o Beppe

Lilla Määhhh halsduk

2010-02-06T12:19:00.010+01:00

Lite av blodad tand fick jag när husses årgångsmössa tillika julklapp var färdig. Den rundkrokades i Lilla Määhhh garn och "bollades" med färgat testgarn. Den har fått mycket beröm överallt dit husse går.

Av resten på det spunna garnet (blir mer garn i år - ullen har en förmåga att växa ut varje år, hihihi) beslöt jag att sticka en enkel halsduk.

La upp 48 m och stickar 4 r 4 a i 8 varv och sedan 4 a 4 r i 8 varv. Resultatet blir en sorts rutig "bucklig" yta - nä, tänker inte blocka den, gillar strukturen. (Stickade halsduk, mössa och handledsvärmare till min kompis i höstas och tyckte "mönstret" blev så fint att jag ville ha något eget).

Är inte riktigt färdig ännu - men snart!!! Stickorna köpte jag hos Kinna Garn - Kent hade tagit in sådana där fina rosenträstickor som var helt oemotståndliga. Helt underbara att sticka på!!!

Kram Ann

Då är det nytt år igen!!!

2010-02-06T12:10:00.009+01:00

Det är hemskt vad tiden rusar iväg! Nyss var det massor med helger och en massa måsten som skulle göras. Mellan varven hann jag med lite stickning på "dö"-tunna stickor, 1,25 mm och hela 5 st var inblandade.

Hade fått tag på en liten gullig bok med roliga små projekt. Beslöt mig för att sticka en variant av handleds-handvärmare med flätade "korvar".

Ja, jisses, det vart pilligt och tog låååång tid. Orden som kom ur munnen när jag tappade någon av de pyttesmå maskorna "värmde" gott!

Snacka om att känna sig som om man hade tummarna mitt i handen!!! Men till slut blev dom färdig stickade och det var "bara" att fästa 2 x 15 ändar på varje mönsterparti och handledsvärmare!!! Här ser ni dom.

Den extra "korvringen" runt tummen är helt och hållet av min design men den fungerar jättebra.

"Glömde" tala om att det går åt 16 st små säkerhetsnålar för att klara av flätningsarbetet. Dessutom består varje snodd av 5 maskor!

Kram
Ann

Nu är det Jul igen...

2009-12-25T10:09:00.006+01:00

Hallojsan på er alla!!!

Här kommer en liten hälsning från oss alla till er alla:

Kram
Beppe

Hantverksdag i Ramnaparken 23 augusti 2009

2009-08-28T12:43:00.007+02:00

Var uppe i Borås, Ramnaparken och spann och pratade ull, kurser, avslappning med hjälp av ullhantering. Skrev här om förra årets hantverksdag i Ramnaparken.

Det var många trevliga människor som stannade till och pratade. Bl a en dam som sade sig ha haft växtfärgningskurser och tipsade om att något batterivattenliknande (tror hon menade destillerat vatten) gjorde att t ex kochenill färgar mycket intensivare. Ytterligare en färgare träffade jag. Tror han ursprungligen kom från Norrland. Nåväl, det visade sig att han hållit på mycket med kurser i svampfärgning. Så där rök en lång stund i trevligt samtal.

Min vana trogen, är ju disträ ibland, så hade jag glömt kameran hemma. Men blev räddad av en kompis som tog en hel hoper bilder och som lovat att jag får använda dom på min blogg. Det gäller bara att få hem dom - dom är på väg lite längre fram för då kommer kompisen hem och klappar mina får. Så ha tålamod, skall uppdatera den här texten med bilder längre fram!!!

När det gäller deltagande hantverkare så tycker jag det verkade som om antalet var mindre i år. Jag saknade både de där fantastiska knypplarna, halmslöjdarna, kaninerna, tvåändstickaren/ smygmaskvirkaren m fl. Hittade dock en som slöjdade nyckelharpor!!! Lär ha varit där förra året också men då missade jag nog honom. Såg honom tälja sådana där trycktangenter med en pytteliten kniv. Det var facinerande.

Det kom hyfsat med folk men inte så där jättemånga. Hörde från kompisen som varit på smådjursutställningen i Vårgårda att det inte var så där jättemånga där heller.

Kanske det hela har blivit lite för mycket marknad, jag menar väldigt många har MASSOR till salu. Kanske man skulle satsa lite mer på prova på aktiviteter till nästa år. (kommer ett inslag så småningom om en tidigmedeltida marknad som jag besökte i somras - där var det tvärtom! Alla satt och arbetade som man gjorde på den tiden och visade glatt upp hur man gjorde och lät besökarna prova. Man hade en del till salu men inte jättemycke!!!)

Jag är i alla fall nöjd för jag åkte inte dit för att sälja något utan för att prata om spinning och ull.

Fick i alla fall sålt ett par grova karamellfärgade sockar till en dam som var så frusen om fötterna. Hon tyckte det "var rejäla gammaldags grova raggsockar, såna ser man inte ofta numera".

Sedan sålde jag tre härvor lila melerat garn till tunnare sockar. Så bensinen blev betald och jag hade skojigt.

Gjorde också lite reklam för Magdalenas ullkammar och Gammeldags sländor m m

Hade med mig spinnrocken Christina och hon blev provad av en fårägare och av damen som skulle gifta sig för 9:e gången i kyrkospelet. Så lite prova på hade vi i spinnhörnet. Fick också visa sländspinning och hur man tvinnar två en-trådiga garner till till ett två-trådigt garn.

kram
Ann

Nya ullkammarna

2009-08-28T11:58:00.007+02:00

Nu har dom dykt upp - mina nya ullkammar - precis lagom till kursen.

Och jag har provat dom!!! Perfekta till kortare finfibrig ull. Fick en del ull av en kompis som hade finfina gutefår. Den besättningen är tyvärr slaktad nu så dom säckarna jag fick är det allra sista av en otroligt bra guteull.

Nåväl, mina nya kammar har kortare tänder bara 9 cm långa. Sedan har jag valt att låta göra två varianter - ett par där centrumavståndet mellan tänderna är 8 mm (den glesare kammen till vänster på bilden) och ett par där centrumavståndet bara är 6 mm!

Tanken är att kunna kamma finfibrig kort ull samt hundhår. Yepp, har en beställning på garn till en tröja där matten redan har fått hjälp med spinningen till en del och stickat en bra bit på framsidan. Tänkte prova detta efter helgens kurs.

Det ljusare garnet är ovan nämnda guteull och denna härva är gjord av kamgarn utdragen till en sträng. Den var oerhört lätt att spinna på slända. Detta garn har nästan inga stickelhår kvar.

Det mörkare garnet är samma guteull men det är kamresterna som jag handkardat och sedan spunnit. Det blev förvånansvärt bra med tanke på att det finns massor med korta fibrer och en hel del stickelhår (som ger garnet dess mörkare färg).

En sak som jag noterade när jag tvinnande var att när jag fått för mycket tvinsnodd så vred sig garnet, när man förde ihop garnändarna för kontroll av tvinningen, åt ena hållet (S) och var det för lite snodd vred sig garnet åt andra hållet (Z). Kanske bör jag nämna att jag spinner S och tvinnar Z.

Det här fenomenet har jag i alla fall inte hört något om tidigare. Men nu vet jag om jag skall lägga på tvin eller om jag skall släppa fram en bit otvinnat för att garnet skall bli balanserat.

kram

Ann

Ullkamning - kurs i Varberg 29-30 augusti 2009

2009-08-20T11:11:00.029+02:00

Jag skall åka på kurs!!! Och kamma ull med stora "mordredskap" s k ullkammar. Och massor med härlig ull. Och en helt fantastisk ledare - Lena Hammarlund!!!

Här bredvid ser du hur man kammade ull på 1500-talet.

Bilderna är tagna på Lejre 2007 som besöktes av ett team från Historisch Openlucht Museum i Eindhoven som sysslar med just 1500-talet.

Men kamning av ull är mycket äldre än så. Redan våra kära gamla vikingar kammade sin ull.

Åter till kursinfon. Har varit på en hel del av hennes kurser förut och man får ALLTID lära sig något nytt eller annorlunda. Det är tur att man aldrig blir fullärd!!! För då skulle det bli riktigt tråkigt - tomt i huvudet antar jag. Nä, man skall komma hem från kurser med huvudet fullt av inspiration och nya idéer!!!

Om du undrar vem Lena H är så sök på bloggen - det finns en del filmer på YouTube t ex. En del av hennes ull känner jag till för hon ääälskar Ullas (min Ulla) ull. Här är några bilder från ett par tidigare kurser.

Det är Hemslöjden i Halland Bindslöjden som anordnar kursen. OCH DET FINNS ETT PAR PLATSER KVAR - så är det någon därute som känner ett sug efter att vara med så ring hemslöjdskonsulent Marita Jönsson 035-211015

I Kallelsen står: ..."Ännu äldre än att karda ull, är att kamma ull. Garnet som spinns, blir jämnare än vid kardning. Kursledaren har olika sorters kammar som du kan prova. Vi provar olika ullkvaliteter. Tid har tt (har?) avsatts för att se utställningarna Bockstensmannen och Ötzi på Länsmuseet Varberg"...

Bockstensmannen har jag sett men den utställningen är väl värd att se igen. Ötzi har jag bara läst i en bok jag har samt i tidskriften Populär Arkeologi så det skall bli spännande att få ta del om de senaste rönen.

När det gäller kammar så har vi Magdalena som tillverkar sådana. Det är en avläggare till en av Lenas tidigare kurser - kamtillverkningen alltså. Kammarna hittar du här. Under tiden kan kan du kolla in mina kammar som Magdalena gjort.

Jag har nya mindre och tätare på beställning som förhoppningsvis hinner fram till kursen. Kommer en bild på dessa.

De två med jättelånga tänder använder jag när jag spinner melerat garn. Då lägger jag några lager i olika färger och spinner sedan direkt från kammarna.

kram
Ann

Offentlig spinning - Ramnaparken Borås Museum 23 aug 2009

2009-08-20T11:00:00.016+02:00

Ville bara tala om att De 7 Häradenas Hemslöjdsförening har hantverksdag i Ramnaparken (Borås Museum) nu på söndag (23 augusti 2009) och då kan besökare få se lite utav varje.

Varför inte ta en fikakorg, filt och glatt humör och komma och titta? Förutom oss finns det gamla inredda torp o stugor och en mycket vacker liten kyrka med vackra målningar och trädskulpturer. Inget inträde.

Själv skall jag sitta och spinna mellan 12.00 - 16.00. Det blir nog Christina jag tar med mig. Dessutom både ull och garn från Hälge till försäljning.

Bilderna är från förra årets (2008) hantverksdag i Ramnaparken.

Med hopp om en vacker solig dag,
kram Ann

Knit one below - halvpatent stickning

2009-08-19T10:11:00.012+02:00

Har ett behov av att dela med mig av ÅRETS stickbok!!! (I allafall upplevelsemässigt för mig!)

Det var så att en spinnkompis kom på besök och hade med sig boken KNIT ONE BELOW av Elise Duvekot. En otroligt läcker stickbok om ett nästan bortglömt ENKELT sätt att sticka en halvpatent som utseende mässigt påminner om tvåändstickningens randning.

Jag måste säja att jag blev helt såld på boken när jag bläddrade i den. Kompisen visade också hur man gjorde. Man stickar helt enkelt med två garner MEN ett helt varv av varje färg! Där det skall bli lodräta ränder går man ner i FÖREGÅENDE maskrad och stickar helt sonika bägge samtidigt (maskan på stickan och den i raden under). Därefter gäller det att se till att den färg som INTE skall synas läggs längst bak, ifrån rätsidan räknat. Här bredvid kan du se mina två prover.

Observera! Att när man stickar fram och tillbaka så måste man först sticka den ena färgen på rätsidan och sedan backa tillbaka och sticka den andra färgen på baksidan. DÄREFTER stickar man två avigsidor, två rätsidor ... När man stickar runt byter man bara färg på samma ställe.

Här kommer lite bilder på modeller ur boken.

Det var när jag såg den ljungfärgade koftan som jag föll och skyndade mig att beställa boken från Adlibris.

Västarna är samma mönster och vändbara. Även avigan får ett speciellt mönster.

Den flortunna sjalen skulle jag också vilja sticka - men vet inte om jag vågar.

Jag håller på sedan ett år tillbaka med en sådan där "Victoriansk spetssjal" som bara blir större och större OOOTROLIGT SAAAAKTA! Den tar liksom aldrig slut!

Och den här vackra sjalen är MYCKET STÖRRE! Och den grå färgen ger sjalen ett fantastiskt sobert inryck.

Men håll med om att den är vacker! Modelltypen kallas "fyrkantssjal" och man viker ett hörne bakåt för att få till den vackra krage.

En häftig "potta" mössa och ett par fingerlösa vantar (=långlånga pulsvärmare???) finns också.

Utöver detta är det massor med stickprojekt för hela familjen MEN de får ni upptäcka själva!!!

Min man sa i alla fall att herr tröjorna/ollarna var väldigt vackra och undrade lite försiktigt "hur krångligt är det där egentligen?" "Dom ser sköna ut." Ha, det betyder att han undrar om jag kan sticka en till honom - naturligtvis av ull från våra egna får och helst i naturfärger! Tja, det kommer ju en julafton om några månader. Så vi får väl se.

Mitt allra första projekt blir dock att sticka en väska för den tyckte jag var "skitläcker"! När den är färdig så skall den valkas i maskin - och det är något jag aldrig provat på så det blir spännande värre. Kommer tillbaka med hur det gick för väskan.

Flera av mina kompisar som varit hemma på besök har också fallit för den här boken. Kanske ni kan skriva en liten kommentar om vad ni tycker om den???

Kram

Ann

Översätt min blogg - fungerar nu!!!

2009-08-18T11:15:00.003+02:00

Yepp, hantverks-bloggen fungerade och jag funderade. (=:()

Kom på att vad som är viktigt är att ange skriptet för URSPRUNGS SPRÅKET!!! Alltså SVENSKAN. Så allt som behövs i google_translate_tools är att ange svenska.

Tillbaka till ruta 1 och vara lycklig. Återstår nu att se hur bra översättningarna blir. Skall be att få recensioner av mina utländska vänner. Har blivit varnad för att man skall läsa med en nypa salt men att man väldigt väl kan klura ut innehållet på en sida.

Såg under mina expeditioner till GoogleTranslate att man också kunde plocka ner verktygsfält till webbläsaren så att man bara markerar och väljer mellan språk som skall översättas och vilket man vill ha översättningen på. Men det blir ett annat projekt!!!

Tänk vad tekniken kan iallafall - undra just hur länge det tog att utarbeta systemet?
Kram
Beppe o matte

Snabböversättning av blogg innehållet???

2009-08-18T10:26:00.006+02:00

Idag har jag sysslat med att försöka få till en sådan där bra grej "klick-ställe" för icke svensk talande att få en hyfsad översättning av innehållet i min blogg.

Inloggad på Google hittade jag dessa länkar
http://www.google.com/translate_t# Yepp, här står på SVENSKA en hel massa
http://translate.google.com/translate_tools?hl=sv Det är här man fixar till det hela (trodde jag)
http://translate.google.com/intl/sv/help/faq_translation.html Det är här man kanske kan få svar på vad som hände!!!

Nåväl, jag läste och surfade runt och tyckte det hela var väldigt enkelt. Jag var lycklig och tyckte jag vart duktig. Sedan ville jag pröva den nya gadget:en Google Översätt och då hände följande:

Först ville den inte fungera - ingen språklista kom upp. In och rota i den där HTMLgrejsen och se!!! Nu fick jag upp en härlig lista över helt obegripligt skrivna och några begripligt skrivna språknamn.

Tänkte att jag provar tyskan! Tror inte jag fått mig ett så härligt skratt på länge. Det började redan med rubriken för räknaren. Ordet "sedan" blev översatt med "Limousine"?????? Stor undran innan jag kom på att Sedan är en sorts bilmodellsvariant.

Råkade därefter kolla in blogg texten (;-D)))) Tror det var någon internationell översättning a la typ det där esperantospråket.

Har inte fått tumme på det hela ännu, måste ta mig en riktig funderare och kolla runt på andra bloggar (vet att hantverk har en sådan här) och spionera lite. Under tiden kommer det för säkerhetsskull att stå "Under construction!" på min blog.

Men jag arbetar på det!!! Tidstjuv - ja, men himla spännande!!!
Kram
Beppe o matte

Lila Norrsken - garn

2009-08-16T19:32:00.017+02:00

Tjolahoppsan bääh,

Som vi skrev här så blev matte presenterad ett lila kardsjok på träffen. Nu har hon spunnit det på sin nya turkiska slända och det bidde två små nystan.

Vi hade besök i veckan av en spinn o hantverkskompis och vi färgade garn i micron. Matte kom på att om hon färgade upp en härva av det där hopplösa tunna tunna garnet hon spann för något år sedan, på den där Lace vingen från Ashford, och som hon inte kom på vad det kunde användas till SÅ kunde hon tvinna ett dubbelt så långt Lila Norrsken.

Sagt och gjort det bidde en härligt rödlila härva med lite blått inslag. Kompisen fick ihop en "grönsak med ljungblommor" och vart jättelycklig! Som vanligt så glömde matte fotografera härvorna på tork.

Just nu håller vi på och tvinnar ihop trådarna på våran nya elektriska spinnrock. (Jojomensan, hon köpte en sådan för en månad sedan och hej vad det går!)

Och nu har vi gjort färdigt spolen - det blev så här mycket på spolen (den är jätte stor = 250 g).

Upphärvlat så här vackert och helt färdigt på slutbilden.

Undrar vad man kan ha 249 m till??? Förslag???

Kram

Beppe

Vi lyckades!

2009-08-16T11:05:00.006+02:00

Som vi letat efter en räknare! Matte har lusläst och klickat runt på hela Blogger-Hjälp. Jag har bäääat på henne. Till slut hittade vi något om att man måste hämta nåt HTMLgrejs från en webbsida UTANFÖR Blogger. Så vi letade och letade på nätet. Ni må tro det kom upp massor med konstiga sidor när man letar efter "add a counter".

Men vi hittade en jätte enkel fin sida http://simplehitcounter.com och fixade till en helt vanlig räknare. Den är gratis mot att man låter reklamen för webbsidan vara med. Reklamen är pytte liten. Men kanske något annan som inte är så haj på det här med bloggar får lite hjälp med att fixa till en egen räknare.

Nåväl, vi lyckades kopiera HTMLgrejset och klistra in det i en ruta det stod Gadgets på och se VI VAR MED RÄKNARE.

Nu kan vi se om det är någon som har tittat in på vår blogg. Det är riktigt spännande! Idag stod det 10 när vi tittade och igår när vi var färdiga med allt datandet stod den på 6. Alltså kunde jag konstatera att det varit inne hela 3 tittare sedan igår. Det ni!!!

Ullig Kram
Beppe

Spinnträffen i Lilla torpet 9 augusti 2009

2009-08-11T10:44:00.064+02:00

Söndag morgon åkte jag till Lilla torpet för att vara med på SpinnaTvinnas spinnträff. Med följde spinnrock, skrubba och diverse annat smått och gott, bl a ett par spin/spol tenar att prova.

En skrubba är en sorts kardbänk som förr användes till att grovkarda ullen i - d v s rensa bort det mesta "böset".

Det hade regnat under kvällen/natten innan och det nyslagna gräset doftade underbart (hö) i den fuktiga värmen. Vilken frid! Lugnt, tyst och fågelsång! Lååångt inne i skogen på en höjd. Ljuvligt! Rofyllt! Härligt!

Vi blev ett glatt gäng från både när och fjärran som "tjötade" massor, klämde på prover av både garn och ull.

Diskussionerna var många och tipsen ännu fler. Men stundtals var koncentrationen mycket stor och det enda som hördes var spinnrockarnas surrande.

Ashfords nya finkarda med variabla hastigheter provades både med järnstångstyngd och utan. Har inte riktigt lagt guruns namn på minnet (han som funderat ut detta sätt) men tror han hette något liknande Fannan.

Skall ta reda på mer. I alla fall så funkade det som så att fibrerna styrdes till den stora kardtrumman och packades bättre - samtidigt som denlilla pådragningstrumman inte fylldes så mycket.

Sedan var det något med att justera avståndet mellan trummorna. Skall prova och klura ut mer.

Ullfloret som var kardat var i alla fall helt underbart i färgerna (jag gillar ju lila!) och jag blev presenterad en del att prova på.

Vilket jag gjorde med min nya slända nr 1 när jag kom hem.

Vad kan detta garn bli tro. Skall det tvinnas med en tråd mörklila eller svart eller...

Tja, jag får nog suga på den karamellen medans jag spinner färdigt garnet. Skall spinna det så här tunnt som jag börjat.

Faktiskt så gör det vita florsjoket att garnet kommer att se mycket ljusare ut än vad kardfloret visar.

Kommer tillbaka med en bild när garnet är färdigt.

Yepp, "min nya slända" inhandlades på plats för Gammeldags visade prover på sitt sortiment.

Det blev ytterligare en härlig slända i tuja utöver nr 1 som var en turkisk variant (kommer inte ihåg träslaget men tror det var björk), dessutom ett litet härvträ i vackert ådrad björk.

Till alla dessa redskap var jag ju "tvungen" att köpa en alldeles nyfärskvävd sländpåse i damast dekorerad med spinnrockar.

Det visades även garnprover med lite olika spinning och

färgning.

Se på bilderna och drägla.

Vill du handla något så finns detta och mer på

http://www.gammeldags.se//

Supporterstödd sländspinning visades och provades också.

Med det här sättet kan man spinna tunna tunna trådar då sländans tyngd inte belastar tråden.

Denna sorts slända har oftast inte någon krok eller jack i toppen utan toppen är avfasad på samma sätt som spinn/spol tenarna.

Själv provade jag på I:s ny Louetvinge med flyttbar krok och spolen klädd med en plasthylsa. Den är gjord för att spinna tunna tunna garner och kändes väldigt enkel att spinna med. Var riktigt stolt för jag lyckades också spinna tunt tunt redan första gången.

Spinna på spinnten/spolten gjordes också och jag lärde mig (=lyckades) spinna med långdragstekniken.

Peppar peppar - jag LYCKADES FAKTISKT. Den lilla slatten som blev resultatet sitter upplindad på

härvelträt här ovan.

Bilden här till vänster visar hur man kan spinna inslagstråd direkt på en spolhylsa till vävning.

Tror inte man först spann tråden och lindade av den och sedan härvlade den för att sedan via garnvinda spola upp den på spolar. Spann man garnet själv så spann man nog "direkt" så att säga.

Kan tro att man "bara" spolade köpegarnet från härva.

Däremot tror jag man spann garn med vinge och spole när det gällde varpgarnet. Var efter varpspolställningen användes vid själva varpningen.

Nåväl, översta bilden visar en alldeles nytillverkad spol/spinn ten från Ashford.

Den nedre bilden visar en härlig gammal spol/spinn ten med stort drivhjul och dessutom en distansrulle för att passa den ursprungliga spinnrocken - vilket gjorde att den dessutom passade avståndet mellan ståndarna på min gamla Ashford spinnrock.

Härligt färgad ull fanns också - som förvandlades till garn.

Denna tops hade färgats med Zeniths syrafärg i citrongult och grönt (om jag nu kommer ihåg rätt) och sedan körts i microvågsugn!

Resultatet, helt underbart läckert! Det är sådant SpinnaTvinna gänget sysslar med på färgträffarna på Blåstället i Angered.

Ett prov på en kofta i "Knit one below" stickning - yepp, inspirationen hämtad från den BOKEN - i härliga mustiga naturfärger fanns att beskåda.

En härlig snart färdigstickad tröja i naturgrått och lite annat smått och gott fanns också till beskådande (men jag glömde fotografera).

Diverse kaffepausar och andra pausar förekom också men i övrigt var det "full rulle" på allt annat. Dagen blev lång, började vid 10.00 och slutade inte förrän vid ca 18.00 - då vart jag rejält trött men ändå full av nya intryck och idéer.

Tack till er alla som gjorde denna dag så fantastisk.

Kram Ann

Några ketchup klickar

2009-06-03T09:04:00.006+02:00

Den påbörjade transformeringen av blog-ufon har tryckt ut följande ketchup:

http://flickornaihulta.blogspot.com/2009/04/ull-spinnings-projekt-1-inslagsgarn.html

http://flickornaihulta.blogspot.com/2009/05/rya-ull-blir-garn-provspinning.html

http://flickornaihulta.blogspot.com/2009/05/sticka-sockar-ar-en-hel-vetenskap.html

Än finns det mycket kvar i ketchupflaskan men det kommer efter hand som jag lyckats redigera bilder och text.
kram
Ann

Ufo:n av alla de slag

2009-06-02T10:41:00.007+02:00

Tänk att jag inte är ensam om att samla på mig s k ufon!!! Har i surfandet på andra trevliga människors bloggar upptäckt att även dom har ufon.

Det är så mycket man vill men inte riktigt har ork att göra. Känns situationen igen??? Man ser något kul och vill göra, vill göra... Påbörjar och kommer en bit och så kommer något emellan, det man håller på med läggs åt sidan och råkar det dessutom "läggas på ett bra ställe" så är det borta ur medvetandet och har förvandlats till ett UFO!!!

Städade mitt garnlager - yepp har en ansenlig mängd färdigspunnet nu - och hittade och sorterade ner nästan en hel 70 liters plastback med "okända" ufon. Har redan repat upp och börjat sticka om ett par till "något helt annat" - gissa vad? Jo, raggsockar i karamellfärg. Kalla det omvandling från trekants poncho till sockar.

Har just upptäckt att jag skapar ufon även till den här bloggen!!! Så stor ketchup varning är härmed utfärdad!!! Mina samlade inlägg kommer inom kort "på en blogg nära dig!"

Hoppas på bättring kan man ju alltid men...
Kram
Ann

Lamm nr 4 anlände också tisdag 5 maj på kvällen

2009-05-10T13:15:00.004+02:00

Vår tacka Elvira efter Elvis lammade på kvällen. Det blev ett svart bagglamm efter Lasse Liten. Så nu står det 2-2 i pappaskapet!

Elvira hade aldrig lammat förut så hon vart både stirrig och ovan. Men det hela gick till slut vägen och ett friskt lamm kom ut.

En lycklig men trött mor och en liten piggelin lammunge. Det tog honom bara fem minuter att komma upp och börja leta efter mat!

Efter fem dagar så skuttar han omkring med de andra lammen och leker. Detta något av det gulligaste man kan se. Ibland måste man dock vila och då passar skogsbacken väldigt bra.

Kram
Matte & Lasse Liten

Lamm nr 2 och 3 anlände i tisdags 5 maj

2009-05-10T13:06:00.009+02:00

Det blev Ulla som lammade som nr 2 i flocken. Det hela vart klarrt och färdigt när vi kom ut i morgonregnet. Rask bars lammen in i fårhuset och mamma Ulla fick vatten, hö och kraftfoder i den stora lammboxen.

Två små bagglamm med vitt i pannan efter Beppe. (Yepp, nu är jag också pappa!) Det ena lammet är brunt och det andra lammet är svart. Här är dom ute i hagen på eftermiddagen torra och nöjda.

Skall bli spännande att se om de får behålla sina färger. Matte håller tummarna för att det bruna skall få samma fina bruna färg som jag och att det andra skall få behålla sin vackra svarta färg.

Efter fem dagar har vi till och med börjat härma mamma Ulla och nappar i grässtråna från trädgårdsrenset. Här finns mycket gott inblandat när husse rensar rabatter. Kryddor är en stor favorit!

Kram

Ann & Beppe

Rya ull blir garn - provspinning

2009-05-10T12:49:00.013+02:00

Vi har blivit med en påse ryaull tack vare en kompis som var med på kammningskursen för Lena Hammarlund i Halmstad förförliden helg.

Försökte kamma den och det gick så där halvbra - bästa sättet var att karda den kom vi på. Det var ovanligt många klipp i det ca 1 hg stora provet, undrar om det berodde på att djuret varit bråkigt vid klippningen eller om det var en dålig klippare som varit framme?
Nog ser väl kardrullarna mjuka och fina ut?

Nåväl, vi kardade upp ullen och spann på mattes bägge fina Kundertsländor och så här ser dom ut. Ett jättefint hantverk - nästan som små konstverk, påstår matte.
Ullen var mycket lättspunnen om än något grov och sträv i fingertoppskänslan. Är inte van vid den här typen av ull och har nu spunnit flera ryaull prover. Gillar denna grövre gammaldags ryaull!
Vet inte riktigt vad det här hg garn skall användas till men kanske man kan blanda in det också i varptyngda vävstols projektet?
Kram
Ann & Beppe

PS tror inte min matte är kompatibel med vare sig rya eller finull. Den ena är för sträv och den andra för knottrig påstår hon, hon har ju oss som hon gillar ullen på - det räcker väl?
Beppe

Sticka sockar - är en hel vetenskap!!!

2009-05-10T12:42:00.013+02:00

Husse vill ha hemgjorda sockar i vår ull. Alltså spanns det ett "lämpligt" sockgarn för gosiga ulliga innesockar - för han skulle bara ha dom och mysa i. Det visade sig att dom skulle ner i fårladdorna också.

Nåväl, husses fötter är ganska så valkiga och snart efter att ha "bott i sockarna" varje kväll i flera dagar så vad händer? Jo, sockhälarna är UTSLITNA.

Stoppa sockar är matte inte bra på - har ju knappt lärt mig att sticka dom!!! Så matte tänkte till och kom fram till att man stoppar dom först som man fick lära sig i skolan anno dazumal OCH sedan syr man ett slitlager med nålbindning på själva hälen utanpå! Yepp, nu kan han slita som han vill för nu håller dom. Nu gäller det bara göra det direkt efter att nästa par är stickade.

Matte stickade sig också ett par kortare sockar som hon gick och drog i under en hel månad (dock utan fårskinstofflor) och se dom är lika fina fortfarande efter tvätt.

Till saken hör att när matte klagade och tyckte det inte var roligt att sockarna slets ut direkt så talade husses 86-årige morbror Arne om att dom minsann hade nystickade sockar på morgonen när dom gick till tegelbruket och att det ibland var hål på hälarna när dom kom hem SAMMA dag. Så det var absolut inget ovanligt försäkrade bägge herrarna.

Gammelfaster Selma levde ensam i föräldrahemmet och spann och stickade sockar. Detta hände även med hennes sockar trots att dom vart spunna i mycket hårdare och finare garn än mattes. Vi har faktist fått ärva ett par oanvända sockar från hennes produktion och jisses vad fina dom är!!!

Ha!!! Hittade Selmas gamla sockar och upptäckte att det minsann skiljer både i ullsort och stickning. Hennes hemspunna 1-trådiga garn är väldigt jämnt spunnet men varierar allteftersom det är ull från olika delar av fårflocken. Paret på bilden är helt klart spunnet i var sin ullighetskvalitet. När det gäller stickningen så är det exakt samma antal maskor och varv så Selma har följt samma "recept" (beskrivningar kallas ofta så här nere i Mark).

Så nu övar matte på en ny sockvariant - och äntligen har hon fått tag på ett "recept" med en vettig häl till ovanstående lösning. Fast ännu så länge kör hon med äckligt köpegarn för att kolla.

Hon tycker inte att det är kul att förstöra vårt fina hemproducerade ullgarn. Om allt går åt h.... så kan hon ju alltid slänga eländet och därmed snabbt bli av med problemet! Inte slänger man "riktigt ullgarn" inte.

Än så länge verkar det bli bra - men det är en bit kvar att sticka och sedan TÅN, som brukar trassla till det för matte.

Tja, vi får väl se hur detta projekt avlöper. Kommer tillbaka med rapport senare om hur det gått.
Jorå, vi fick allt till det!!! Har under tiden detta inlägg legat och "göttat te sig" börjat sticka i vårt hemmagjorda garn och det blir bra så husse är nöjd och matte håller på med ett par rosagula till sig själv.

Nu stickas det raggisar i flera färger - Allt karamellgarn från färgfrossan förra våren håller på att komma till användning.
Kram
Beppe & matte

Ull spinnings projekt 1 - inslagsgarn till vävprojekt i varptyngd vävstol

2009-04-28T12:09:00.013+02:00

Fick en påse med denna fina ull från en bekants släkt i Norge för att prova. Ullen har en härligt mörktmörkt brun färg med solblekta toppar. Tänkte spinna lite inslagsgarn till ett kommande projekt med vävning i varptyngd vävstol. Inslagsgarnet är tänkt att bli lite mjukt och fluffigt samt 2-trådigt.
Bilden är tagen efter det att ullen blivit ordentligt genomsköljd. Vill ha lite ullfett kvar till spinningen så jag tvättar aldrig ur ull med tvättmedel (läs milt hårschampoo) före garnet är spunnet.

Efter sköljning tesar jag ut ulltottarna genom att öppna upp klippändan och sedan dra ut små grupper ullstrån tills varje tott är klar. Har lärt mig att ju noggrannare detta arbete med utredning av ull och rensning från skadade toppändar samt grövre skräp är gjort ger en betydligt mer lättkardad och bättre finrensad kardrulle. Det ligger mycket i att ju bättre förarbete man gör med ullen desto jämnare och lättare löper stråna vid själva spinningen. En fördel är att man kan spinna oerhört tunna jämna trådar med sådan ull till t ex spetssjalar.

Nederst till vänster ligger den torkade ullen, till höger en tesad handfull och bredvid en hel hög med tesar. Överst ligger färdiga kardrullar.

Nåväl, var på kurs hos Kerstin Gustafsson och lärde mig hennes sätt att hantera ull och spinna i höstas. (Kommer lite små projektrapporter om aha projekt förorsakade av denna kurs lite längre fram). På kursen kom jag underfund med det hela genom att jag observerade en nog så viktig detalj! Man spinner från klippändan och rullar upp rullen efterhand med pekfingret!

Så nu har jag gjort en hög kardrullar och lärt mig att se "rätt" ända. Så här blev det med den bruna ullen. Se bilden ovan. Nog ser det härligt mjukt ut?

Sedan har jag valt spinnrocken Christina för att spinna det hela till ett halvgrovt jämnt 2-trådigt garn. Tråden spinner jag i S (motsols) och sedan tvinnar jag 2 trådar i Z (medsols). Detta faller sig naturligt för mig för jag har för länge sedan blivit sagt att så gör man av min farmor. Även min mors släkt från bondvischan runt Kungälv spann på detta sättet. Så det finns nog "nedärvt" i generna (;-)))
Har gjort provspinningar med 2, 3 och fyra tramp per ca 15 cm spinning och kommit fram till att 3 tramp ger ungefär lagom med snodd. Verkar kanske lite mycket men en del går bort vid tvinningen och jag vill ha ett "halvpärligt" garn.

Lärde mig också ett annorlunda tvinnsätt hos Kerstin Gustafsson där man drog fram garntrådarna, lade dom parallellt och sedan lät dom tvinna ihop sig så mycket som dom ville för att få balans. Resultatet blir ett hårt fluffigt balanserat garn. Övningskörde på det i vintras till julklappsmössorna. Måste säga att jag gillar det skarpt.Man kan prova garnets självtvinn för att få se hur slutresultatet ungefär blir med ovanstående tvinningssätt genom att använda en krok gjord av ett stort gem och ett par kultyngder.

Jag erkänner villigt att jag gillar att gå på kurs och lära mig hur andra gör. För det inspirerar mig till att prova och komma underfund med varianter som i många fall jag "snor" eller justerar att passa till just mitt sätt att spinna. Tror det kallas utveckling??? Brukar säga att man kan ju alltid prova och se om det passar bättre och för det mesta har jag jätteroligt med alla mina försök och blundrar!

Hur som helst har jag fått lära mig av andra duktiga spinnare att det finns inget rätt eller fel håll att spinna garn. Dessutom har jag sett i många av de bohusländska finnvävarna att även här har man spunnit så. Kanske inte så konstigt då min mors släkt kommer från samma trakter där man vävde de här vävnaderna?

Själv har jag upptäckt att sådant här Z-spunnet 1-trådigt resp S-spunnet tvinnat Z 2-trådigt garn går bättre med både nålbindning och tvåändsstickning för det "vrider inte upp sig" (men lägger på snodd/tvinn).

Ja, så här blev det färdiga garnet och det kommer att passa perfekt till mitt varpspunna garn i beige från Gittan!
Men varpspinning det är en liten speciell historia som kommer längre fram. Framtill dess kan ni få se en bild på mitt projekt med handspunna fårfiltar i damast. Allt garn här är 2-trådig handspunnet på gamla ärvda Gunhild.

Ser ni fåret???

Varpgarnet lite hårdare spunnet och tvinnat och håller bra! Ibland kan varptrådar fastna i varandra så varpen skulle nog varit spunnen och tvinnat ännu hårdare då detta beror på fibrer som sticker ut!!! Men man lär av sina erfarenheter!!!
Kram
Ann

Den gamla vita spinnrocken Erika

2009-04-26T17:41:00.004+02:00

Själv köpte jag spinnrocken på Erikshjälpen i Skene för ca 2 år sedan då jag tyckte att den vore värd att få komma till någon som verkligen skulle uppskatta den.

Hjulet var hyfsat korrekt och hade ett ganska djupt spår för snöret. Tyckte den var lätt att trampa och spinna på - riktigt trevlig!

Spinnrocken bodde i vår källare tills det en dag kom en dam och köpte den till sina kusinbarn.

Damen plockade ner Erika, smörjde och justerade lite, varvid damen upptäckte att spinnrocken hade en del oväntade finesser. Mera om detta kan du läsa på

http://hantverk.blogspot.com/2009/01/att-rengra-en-spinnrock.html
http://hantverk.blogspot.com/2009/01/dags-fr-provspinning.html
http://hantverk.blogspot.com/2009/01/mera-provspinning.html
http://hantverk.blogspot.com/search/label/spinnrock

Skall bli kul att följa ovanstående blog och följa de nya små ägarnas upplevelser.

Kram
Ann

Årets lilla förstling har anlänt

2009-04-26T17:08:00.004+02:00

Det blev Shauna som lammade först i år! Förra årets lilla svarta tacklamm blev idag mamma själv. När Emma och jag skulle kolla fåren så saknades Shauna och vi hittade mor och dotter uppt i kullen bakom lagårn. Ett litet sött tacklamm med vit hjässa stod där och var renslickat och torrt. Medan vi stod och betraktade dom så knatade lammet fram och drack en slurk. Allt var harmoniskt och i värmen.

Skall bli spännande att se vem som lammar härnäst.

Tvåbeningen och Emma hund

Spinnrocken Majs spole Biggen

2009-03-13T10:52:00.005+01:00

Nu är den klar = full!!! Äntligen så är Biggen fylld och jag har precis härvlat av den.

Det bidde en hel hög halvgrovt en-trådigt garn. Så nu vet jag hur mycket "1 kg new zealand greasy wool" är - hela 2,074 kg svensk ull!!! (Trodde dom hade samma kilon som vi (;-))) )

Biggens innermått är 23,5 cm lång och skivornas diameter är 19,5 cm. Storleken framgår inte riktigt på bild men det är mycket!!!

Så nu vet jag att jag kan spinna en hel klippfäll på varje spole utan att byta - hihihi.

Har tänkt att sälja lite naturfärgat handspunnet garn framöver och då kan det ju vara bra att kunna härvla av i 50 g resp. 100 g härvor.

Så ett nytt projekt har just fötts i mina tankar - en Biggenspole till varje färg vore inte så dumt med tanke på att varje spole lagrar lika mycket som en mindre fodersäck!!!

Och jag har kollat - man får ner 8 st Biggar i en 70 l plastback på hjul!!!

Jag har just nu insett att det kommer att bli jättekul att spinna garnet till min planerade röllakan matta och att jag slipper byta spole så ofta som förut. (Till min gamla Traditional har jag en Jumbo vinge med fyra spolar och där går "bara" på 2,5 hg åt gången så där får man byta ganska ofta när man "kör" grov tråd resp 2-trådigt garn.)

Beppes matte.

Spinnrocken Majs stora rulle

2009-03-09T15:38:00.008+01:00

Tja, nu börjar spolen bli full, äntligen. Har haft lite avbrott i spinnandet p.g.a. sjukhusvistelse med diverse komplikationer. Så det har tagit lite extra tid att få eländet så här fyllt.

Huvaliva, sedan skall allt det här härvlas av också. Undrar just hur mycket det blir. Min stora låda med färgad och kardad ull börjar se riktigt tom ut nu - men det går nog på 1,5 - 2 hg till, tror jag.

Vet inte riktigt hur mycket i kg det går på men det är mycket mer än 1 kg iallafall (min digitalvåg går bara till 2 kg och det har vi passerat för länge sedan (alltså inklusive spolen).

Återkommer så fort jag orkat göra vackra härvor av det hela.

Spinnrocken Maj - Ashford Indian Spinner

2009-02-18T14:31:00.003+01:00

Vi har fått utökning i spinnrocks- familjen med MAJ!!! Eller som Maj egentligen heter Ashford Indian spinner.

Hon fanns på blocket för ett par veckor sedan och eftersom jag väldigt länge velat ha en Ashford Country Spinner så slog jag till.

Hämtade Maj en bit ovanför Vårgårda. Hon var nog aldrig använd för inget var mer än precis ihopsatt. Drog åt skruvar och bultar samt smorde hennes alla roterande delar och vips fungerade hon jättebra. Oh, så lycklig jag blev.

Kom ganska snart underfund med en spinnteknik som passade Maj. Spolen är gigantisk och därmed även lite trög. Kanske inte alls lämpligt till tjockt garn med låg snodd kändes det som. Men hur det var kom jag på att om man smorde vingen lite då och då i BÅDA ändarna (Öga och ten) så fungerade det utmärkt. Tösen gillar OLJA!!!

Kommer nog att innovera med lite rullager (husse säger att de är bättre än kullager, han borde ju veta efter 45 år på SKF!!!)

I instruktionsbladet som kom med (f ö skrivmaskinsskrivet!) står det att spolens kapacitet är 1 kg "greasy wool". Det skall bli spännande att se hur mycket sköljd ull som får plats. Har i alla fall lyckats få på ca 5 hg än så länge och det fyllde inte alls mycket. Nåväl skall slöjda ett par spolar till så att jag kan använda dom som bobiner när jag varpar till mina planerade mattor. Man kan filosofera mycket medan man lägger hg efter hg på spolen.

Modellen är väldigt bekväm att spinna på för ögat sitter högre än på "vanliga" högrockar och passar min längd mycket bättre (slipper böja min värkande nacke!!!). Dessutom kan man ha fötterna parallellt, en på trampan och en på sidlisten. Alltså inte någon vridning i kroppen. Behaglig ställning vid spinning = stor njutning!!!

Eftersom jag aldrig sett denna Ashford modell förut och inte hittade någon info på deras hemsida så mailade jag till Elizabeth Ashford och fick tillbaka lite bakgrundshistoria.

Den här spinnrocksmodellen gjordes urspungligen på uppdrag till de kanadensiska Koichan indianerna vilka spann ett extra tjockt bylsigt garn. Det är alltså inte fråga om en indisk spinnrocksmodell, som jag först trodde! Spinnrockarna började tillverkas i den här modellen för 30 år sedan. För ca 25 år sedan vidareutvecklades modellen och blev då Ashfords Country Spinner.

Elizabeth Ashford talade om att tyvärr så fanns det inte längre några reservdelar eller tryckt information till den här föregångaren till Country Spinnern. (Vilken tur att jag fick med en gammal broschyr och maskinskrivna instruktioner!!!) Och skulle det vara så att jag någon gång ville byta ut den så finns ju "Country Spinnern numera med kullager och dubbeltrampa". Fast då vill jag nog hellre prova på en elektrisk spinnrock!

Det vete katten hur den här spinnrocken hamnat i Sverige. Finns det någon därute som haft den??? Damen Maj i Vedum hade köpt från någon som påstått att den var perfekt att spinna angorakanin ull på. Mer vet inte jag.

En konstnärlig "Installation"

2009-02-04T11:23:00.014+01:00

Det är ju inne i konstsammanhang med installationer. Så jag har upptäckt att jag har flera textilanknytna installationer hemma i huset och uthusen!

Anledningen till upptäckten är att jag brukar delta i SPFs konstcirkel och där hålls det föredrag av en mycket duktig konstvetare, Bengt-Göran. Han pratade om TRIBUNALER, dvs speciella konstutställningar, och visade bilder på olika installationer.

En av dessa bilder visade i princip ett totalt fullpackat utrymme a la typ "fullknökat" källarförråd. Och min man och jag konstaterade snabbt att sådana har vi hemma på flera platser!!! Källaren, stökiga rummet och nu senast i stora rummet.

Där har jag hängt upp en stor del av min sländsamling i balken som avdelar mitten av rummet. (Jag har inte hittat alla ännu - så installationen pågår!!! ;)) )

Idéen har jag "lånat" från min kompis Christina som hade upp en torkställning ovanför köksbordet med sina sländor.

Efter min bild så innoverade hon den installationen med hjälp av ett spinnrockshjul och det hela blev så här fint!!!

Finns det fler därute som har några roliga installationer???

Vad är vi för sorts får i Hulta?

2009-01-28T10:59:00.002+01:00

Har fått frågan från en av er läsare och här kommer vad jag vet om "rasen".

Jag har pratat med uppfödaren till våra 3 första flickor ett flertal gånger, vår numera avlidne fårguru i Fåravelsföreningen Arvid Carlsson, Ramsholmen, Örby i Marks kommun. Han var en man som var mycket aktiv inom fåravelsföreningen och han är välkänd i fårkretsar runt om i landet.

Enligt honom var det från början "lantrasfår", dvs korsningar med kortsvansade får från bygden, som han började med. Han köpte tidigt in ett gäng friskt blod från västkusten som var ättlingar till de Dala-päls får som tillsammans med inköpta bruna Spelsaubaggar blev grunden till Ryafåren.

Är du intresserad av vem, när och hur ryafåren "blev till" så kan du läsa mer på hemsidan om Lövöns ryafår http://www.bystan.se/far.htm där det finns en slatt av den ursprungliga flocken kvar - alltså avlägsna släktingar till mina får!!

Arvid drev ett projekt med att ta fram bruna (naturfärgade) får och korsade in fler Spelsau, som han hämtade i Norge, lite gotlandsfår och jag vill minnas att det även förekom en gutebagge.

Förutom att få tillbaka våra ursprungliga gammaldags fårfärger så hade han som mål att få fram ett mindre djur med god slaktkropp (16-24 kg på 7 månader), bra finfibrig ull samt fina pälsskinn av såväl lamm som äldre djur.

Idag vet jag inte om någon mer som har får vilka är födda hos Arvid, vet bara att en del fårbekantar har får med en liten del blod från Arvid. Skulle det finnas någon ute i nätet som har gamla "renrasiga Arvid Carlssons får" vore jag jätteglad för kontakt och avelssamarbete. För de får Arvid fått fram är väl värda att bevara. Kan även tänka mig får med 50 % "Arvids blod" också!

Har också haft besök av den före detta djurskyddsinspektören i Borås, som numera bor här i Mark. Vi har haft en diskussion om att det vore synd att ingen tagit tag i Arvids avelsarbete och fortsatt. Bägge två anser vi att hans resultat är mycket väl värt att bevara!!! Så återigen finns det fler "Arvid Carlssons får" där ute så tag kontakt för samarbete!!!

Återkommer med presentation av våra djur längre fram.

Beppes matte

Fåren i Hulta - vad har vi dom för?

2009-01-27T21:00:00.001+01:00

Mina får kom som 50-års present 2001 i december. Jag väver och spinner och vi tyckte att det vore kul med egna får som gav ull så att man kunde ha hela tillverkningskedjan ull - vävnad/plagg. Vi hade planerat att köpa får 2002 men så blev hösten 01 väldigt tråkig för min bröstcancer kom tillbaka. Min man tyckte att jag behövde uppmuntran.

Först kom det tre flickor som var födda hos Arvid Karlsson i Ramsholmen Örby. Sedan köptes ytterligare 2 flickor från Sätila och 1 flicka från Hyssna i januari 2002.

Fyra flickor var dräktiga och vi fick 7 lamm det året. Flickorna lammade med ca 2 veckors mellanrum med början i mars. Och jag tillbringade mycket tid hos fåren. Satt och pratade med dom och njöt av lugnet.

Från den ursprungliga flocken är det bara Gittan och Ulla kvar. Bettan som är mor till Beppe dog 2007 väldigt hastigt dagen efter hon lammat. Dessa tre var från Arvid. De övriga har av olika anledningar fallit ifrån. Fast jag har kvar en sondotter, Elvira, till ett av Sätilafåren.

Ullas dotter från 2002 finns kvar och heter Ella från 2007 har hon Berta och 2008 har hon Alva. Gittan har två döttrar kvar Lilla Määh, Elvira samt dotterdottern Nella. Fick en vit gammal flicka som också var född hos Arvid för två år sedan som inte finns kvar längre men som lämnat Paula och har en dotter som heter Shauna (efter Shaun the sheep och döpt av tvåbeningen Alva).

När det gäller våra baggar så är Berta är mor till Hälgesson, Lasse liten kommer från en Värmlandsfår flock borta i Hyssna och Beppe är som sagt som till Bettan.

Så som flocken idag ser ut så har alla fåren, utom Elvira efter Elvis (vars mor kom från Sätila) och Lasse liten från Hyssna, enbart rent blod från Arvid. Om nu någon av er läsare också har får enbart härstammandes från Arvid så vore jag glad att få höra av en.

Ullen är mycket glansig och finfibrig samt har en hel del krus dock ej så många som finullsfåren. Industrin kallar denna typ av ull för gobelängull.

Ullen är ypperlig att kamma, karda och ganska lättutredd ca 12-16 cm lång. Har dock en flicka med en jobbig ull som påminner om mohair och som efter mycket jobb blir en helt fantastisk len, mjuk och silverglansig ull/garn - verkligen värt besväret.

En annan variant är Elviras ull för på Elvis sida fanns texel-leicester-gotlandsfår. Elvira har extremt lång ull i en glansig vitsilvrig färg ca 15-25 cm lång.

Med de här angivna längderna så förstår ni kanske att jag bara klipper var 8-12 månad. Är lite justerad så vi brukar börja i mitten av mars och klippa 2 i veckan tills hela flocken är färdigklippt.

Vi håller ett lågt antal lamm varje år, dvs enbart några flickor får gå med baggarna på senhösten. Vi tycker att det räcker med möjlighet till rekrytering och att ha eget kött i frysboxen. Detta ger också lite fina skinn att sända iväg för beredning.

Man kan gott säga att min rehabiliteringsflock mycket gott fyller sin uppgift, dom delar med sig av sitt liv och tar även hand om mig. Och jag har massor med ull till allt möjligt skojigt!!! Dessutom har jag fått en massa nya kompisar med spinning och ull och kurser och... Tack allihop!!! För ni ger mig så mycket inspiration.

Beppes matte

Ett roligt snickeri projekt

2009-01-27T15:22:00.008+01:00

I slutet av våren 2008 ropade vi in en intressant
bok på Tradera som handlar om flätningstekniker a la typ Japan. Heter Maru Dai.

I boken beskrevs hur man bygger ett par olika versioner av flätställning. Sagt och gjort material fixades fram - bitar från plywood och reglar som blivit över samt iväg till Skene Järn och handla in rundstav i två olika diametrar.

Rita, ändra, såga, borra och till slut fixa en slipskiva till svarven för att snabbare kunna slipa till alla attiraljerna.

Ner till Skene Järn och köpa tråd typ hårdare för att kunna böja till krokarna i toppen av spolarna.

Måste säga att krokarna var lite petiga att få ihop men nu är alla 24 gjorda. Skall bara borras små små hål CENTRERAT i toppändan. Sedan i med krokarna och kanske limma lite.

Alla spoltyngderna är slipade och tjockändorna är pluggade fast med 2 mm rundade cocktailpinnar.

Yepp, ställningen blev klar, spoltyngderna blev klara men vi har inte ännu sågat till brickan som håller ordning på trådarna. Figursågen är ännu inte uppackad så det får bli i vår.

Meanwhile så kan ni studera bilderna och är det någon som vill ha skisser att jobba efter kan ni hojta till.

Krokarna är gjorda av 40 mm långa mässingtråds bitar. Och som sagt man behöver 24 st.

Hade riktigt ont i händerna efter allt böjande och justerande.

Till vänster min Maru Dai so far. Och till höger bokens.
Har som sagt kvar att såga till flätplattan som skall hålla ordning på trådarna.

Siktar på att kunna inviga skapelsen i sommar. Har hittat en hel del kabeltvinnade mercicerade bomulls garner hos Erikshjälpen som jag tänkte prova med.

De band som visas i boken är så blanka och fina och verkar vara gjorda i siden.

När jag nu ändå var i farten så så grovsnickrade jag fyra slyng tyngder till slyngtyngdsbands projektet.

Kommer tillbaka framgent och rapporterar hur det projektet avlöpte.

Beppe och tvåbeningen

PS Det här med att få text o bilder att snällt organisera sig på sidan är verkligen inte lätt när man bara har fyra klövar att ta till ;-)) DS

God fortsättning på det nya året!

2009-01-27T15:01:00.001+01:00

Hej på er alla därute!

Ville bara önska god fortsättning på det nya året och hoppas det kommer att bli välfyllt med spännande ulliga aktiviteter.

Vi har lovat oss själva att komma igång med bloggandet i år och det kommer lite smått och gott om vad som hände 2008. Kan också finnas risk för äldre händelser tillsammans med vad som händer i år.

Beppe m fl

Nu är det våran tur att springa ut på bloggen!!!

2008-12-06T19:31:00.002+01:00

Hejsan, det är vi som är FLICKORNA I HULTA!

Vi är 10 st i varierande färger och lite olika storlekar. De flesta kan du se på den här bilden. (Vi är lite svåra att få samlade på en bild.)
Vi har alla namn som vi lystrar till och är rätt så tama. Pepparkakor och torkat bröd samt trädgårdens kryddor är våra favoriter.

På vintern äter vi hösilage som vår tvåbening hämtat i stora vita plastbalar. Vi äter också havre och ibland vitkål, potatis och äpplen. Några av oss får gå med en bagge och i år har vi fått 3 lamm.
Hälgesson, Alva och Shauna. Här ser du Paula med lilla Shauna och Berta med lille Hälgesson
Yepp, det är samme Hälgesson som Beppe visat bild på!
Lilla Alva och hennes mamma Ulla kommer snart också på en bild.

Nu i december skall så halva tackflocken (ett tjejfår heter tacka på fårspråk) vilket är 5 st tackor att få gå med de olika baggarna. Vår tvåbening tycker väldigt mycket om "färgfår" så det önskas fler bruna, svarta och svartbruna flickor. Skall bli spännande att se vad Lasse Liten kan åstadkomma i den vägen.

Hälsningar från
oss flickor i Hulta

Det är jag som är Beppe!

2008-10-16T20:03:00.001+02:00

Beppe story so far..

År 2007 föddes jag och hade otur. Min mamma dog dagen efter och min tvåbenta mamma flyttade in mig i en stor låda i köket.

Henne följer jag efter fortfarande som en stor hund för hon har alltid något gott att tugga på till mig.

Här är en bild från sommaren förra året där jag har sällskap av min hund Emma.

Det kom många tvåbeningar och hälsade på mig och jag gillade alla men ibland blev jag trött och då lade jag mig under trädgårdssoffan.

Min tvåbening matade mig med en STOR flaska och det gick åt massor med mjölk för jag växte fort.

Jag växte och växte och i våras (2008) hade både jag och ullen växt jättemycket. Då fick dom för sig att klippa mig och så här såg jag ut vid det tillfället.

Jag var jätteduktig och mina tvåbeningar berömde mig jättemycket och jag fick massor av godis.

Min ull packade dom ner i en jättestor pappsäck som matte Ann tog med sig till Ulldagen i Uddevalla och SÅLDE. En liten slatt fick hennes kompis Ingrid och resten köpte Lisbeth. Hoppas dom blev nöjda!!!

I år har jag fått sällskap av Bertas årslamm Hälgesson och sedan har vi köpt en ny baggkompis som heter Lasse Liten och är ett skogsfår. Vi trivs jättebra tillsammans!

Det är jag som är längst till vänster och Hälgesson till höger. Lasse Liten är han längst bak som har horn. Han är fortfarande lite blyg.

Sedan har jag en pytteliten tvåbent kompis som heter Alva och som brukar komma och klappa oss och ha med godis. Henne gillar vi jättemycket!

Kram på er
Beppe

Nu är flickorna i Hulta ute och springer, bräker och skuttar på egen blogg

2008-10-14T17:39:00.000+02:00

Hej allihop,

Flickorna i Hulta, alla 10 samt herrarna Beppe, Hälgesson och Lasse liten har tagit sig ut på bloggen!

Snart kommer både mer text och bilder.

Till dess en stor bääääig
KRAM till er alla